Hur många går på Le Pens fint?
Marine Le Pen vet att hon är nästan chanslös mot Emmanuel Macron i valet om knappa två veckor.
Därför försöker hon desperat ändra dynamiken.
Ändå är det svårt att se hur hon genom att tillfälligt lämna partiledarposten ska nå tillräckligt många väljare.
Rävspelet inför den andra omgången i presidentvalet drog igång direkt.
Att tillfälligt avgå som partiledare är ett sätt för Le Pen att försöka få det att se ut som hon distanserar sig något från främlingsfientliga och högerextrema Nationella fronten och istället framställa sig mer som en fristående kandidat. Eller ”folkets röst” som hon gillar att kalla sig själv.
Men hur många kommer att gå på den finten? Le Pen har tydligt deklarerat att åtgärden bara är tillfällig under presidentvalet. Sedan återgår hon till att vara partiledare.
Sanningen är förmodligen att Marine Le Pen desperat vill röra om så mycket i grytan som det går i ett försök att störa Macron och hitta ett sätt att bryta den mest sannolika händelseutvecklingen. Hon vet att nästan 60 procent av fransmännen fortfarande anser att Nationella fronten är ett farligt parti som inte hör hemma i den demokratiska partifloran.
Pappans förlust
Hon är väl medveten om vad som hände hennes pappa Jean-Marie Le Pen i presidentvalet 2002. Han lyckades mot alla odds gå vidare till den andra omgången. Men väl där bildade samtliga övriga partier en enad front och uppmanade sina väljare att rösta på etablissemangets kandidat Jacques Chirac. Jean-Marie Le Pen fick bara drygt 18 procent av rösterna i ett förödmjukande nederlag.
Hon måste försöka hitta ett sätt att bryta den spiralen.
Riktigt så illa kommer det sannolikt inte att gå för Marine Le Pen den här gången. Dels har Nationella frontens väljarskara växt efter att hon reformerat partiet och tvättat bort den anti-semitiska stämpeln. Dels är det inte längre förenat med samma skam att rösta på det främlingsfientliga partiet.
Opinionsmätningarna visar att hon kan få uppemot 40 procent av rösterna vilket vore en mycket stor framgång. En som skulle varsla om att det bara är en tidsfråga innan Marine Le Pen är tillräckligt salongsfähig för att i framtiden kunna bli president.
Interna strider
Det har länge ryktats om interna strider i Nationella fronten. Det gamla gardet tycker att Marine Le Pen gått för långt i sina försök att avdemonisera partiet. Att hon anpassat budskapet alltför mycket bara för att bli insläppt i värmen som ett parti som alla andra. Denna falang vill i stället att Nationella fronten ska fortsätta vara ett outsiderparti som tvingar de övriga att ta steg till höger för att inte förlora röster när det gäller invandring, islam och terrorbekämpning. Ett parti som slår näven i bordet.
Denna splittring kan också ha spelat in i Marine Le Pens beslut. Kanske känner hon sig friare att driva en egen linje under de knappa två veckor av valrörelsen som återstår.
Hennes enda chans är att appellera till väljargrupper som normalt inte skulle rösta för Nationella fronten. Hon har en sådan grupp i högerfalangen av François Fillons konservativa parti. Människor som vill se hårdare tag mot invandring och terrorism.
Inte omöjligt
En annan sådan grupp är arbetarväljarna som strömmade till vänsterpopulisten Jean-Luc Mélenchon i första valomgången. De kan tyckas stå väldigt långt från Marine Le Pen men i vissa frågor sammanfaller deras politik. Det gäller både viljan att gå ur EU och kritiken av etablissemanget.
Ändå kommer det inte att räcka om inget oförutsett inträffar. Om Marine Le Pen skulle vinna valet den 7 maj vore det en sensation långt större än både brexit och Trumps valseger i USA.
Omöjligt är det inte. Men högst osannolikt.