Larmet: Valarna försvinner från ”Blå hålet”
”Blå hålet” brukade vara ett paradis för valar.
Nu invaderas havet – av asiatiska tjuvfiskare.
”Man kan tro att pandemin skulle ge naturen och haven en chans att läka. Men det är inte alls vad vi ser”, säger Luisina Vueso på Greenpeace.
Uppdaterad 2021-10-15 | Publicerad 2020-06-20
Synen som möter kapten Alberto Mendoza på det argentinska fiskefartyget Don Pedro natten till den 25 april i Sydatlanten trotsar all beskrivning.
Han räknar till mellan 95 och 100 prickar på radarskärmen. En jättelik illegal fiskeflotta – inne på argentinskt vatten.
Kaptenen fylls av en overklighetskänsla.
Det är mitt under en global pandemi. Kustbevakningens fartyg ligger i hamn. Inga fiskeobservatörer är ute och kontrollerar vad som sker.
Tjuvfiskarna väntar till natten. Sedan slår de av sina sändare.
Och börjar plundra havet.
Det iskalla vattnet ligger några hundra sjömil sydöst om den argentinska hamnstaden Mar del Plata och kallas för det ”Blå hålet”. Det är känt för sitt unika ekosystem – och sin makalösa tillgång på fisk.
Hit söker sig den sällsynta Sydkaparen, en bardval som kan bli upp till 20 meter lång, för att äta.
Men de senaste åren har trycket mot ”Blå hålet” ökat. Så många som 400 östasiatiska fiskefartyg har sökt sig hit. Det är bläckfisken och räkorna de är ute efter, men nästan allt annat fastnar i deras nät.
Ett enda fartyg kan fånga femtio ton fisk om dagen. På bara tre veckor kan de utländska fartygen dra upp mer än hela den argentinska fiskeflottans årliga kvot.
– Havet får aldrig tid att återhämta sig, säger Luisina Vueso, som arbetar som koordinator på Greenpeaces Protect the Oceans-kampanj.
Några lagar som förhindrar fartygen från att fiska i den del av ”Blå hålet” som ligger på internationellt vatten existerar inte. Men under coronapandemin har fartygen allt oftare också trängt in på argentinskt vatten, enligt Vueso.
– Man kan tro att pandemin skulle ge naturen och haven en chans att läka. Men det är inte alls vad vi ser här i Sydatlanten, säger hon.
Vi talas vid på Skype. Luisina Vueso befinner sig i sin bostad i Buenos Aires. Som stora delar av världen har Argentina stängts ner under coronakrisen. Möjligheterna för Greenpeace och andra organisationer att bevaka vad som sker till havs är obefintliga. Allt som finns är rapporterna från enskilda, lagliga fiskefartyg som Don Pedro.
Organisationen The International Seafood Sustainability Foundation har uppgett att den minskade övervakningen under coronapandemin kan ”öppna dörren till ett ökat illegalt, orapporterat och oreglerat fiske”.
Något de menar kan underminera återhämtningen för många viktiga fiskbestånd i världen.
Luisina Vueso oroar sig framför allt för Sydkaparen. Den stora valen är chanslös i konkurrensen med tjuvfiskarna om maten, menar hon.
– Valarnas hem invaderas. De blir påseglade och dör. Med 400 fartyg i området är risken ständigt hög, säger hon.
De senaste åren har hon sett hur Sydkaparen börjat söka sig bort från ”Blå hålet”. Stressade valar flyr söderut, mot tryggare men mindre fiskrika vatten.
– Coronakrisen har ställt en redan ohållbar situation på sin spets. Grundproblemet är att det är möjligt för industriella fiskeflottor från hela världen att komma hit och plundra, säger Vueso.
Hon kräver ett internationellt avtal, som gör det möjligt att skydda och övervaka haven.
– Viktiga områden som ”Blå hålet” måste kunna fredas från fiske, oljeborrning och utvinning av mineraler.
Ett globalt havsavtal skulle ha förhandlats fram mellan FN:s medlemsstater i mars i år. Men nu är slutmötet uppskjutit på obestämd framtid.
– Folk i alla länder måste ligga på sina regeringar så att vi kan skydda haven. Det är nu eller aldrig, säger Luisina Vueso.
PODD Om klimateffekterna när världen öppnar
Under våren så stannade världen. Bilar och flygplan parkerades när coronaviruset spred sig över jordklotet och ganska snabbt kunde man se effekter på luften runt om i världen - utsläppen av växthusgaser minskade dramatiskt. Men nu har lockdowns och reserestriktioner hävts på många håll och bilar och plan är i bruk igen. Hur påverkade corona och lockdowns klimatet? Har världens ledare lärt sig något av krisen som kan påverka hur de hanterar klimatfrågan framöver ?
