Så pekade vittnena ut Skandiamannen – redan på mordnatten

Stoppade ned något i en liten väska

Av: Kerstin Nilsson

Publicerad:
Uppdaterad:

Mannen kom springande mot dem på David Bagares gata strax efter mordet på Olof Palme.

Han bar en knälång rock och försökte stoppa något i en mörk liten väska medan han sprang.

Skandiamannen, Stig Engström, bar alltid en brun handledsväska – så även den här kvällen.

Han var också klädd i en rock, som gick till knäna.

De kan ha varit de sista att hinna se Olof Palmes mördare den där kvällen, den 28 februari 1986.

Den 30-åriga kvinnan och hennes manlige vän hade varit på en klubb på Johannesgatan i centrala Stockholm.

Nu var de på väg hem, hon i röda stövlar, ceriseröd klänning och strassörhängen, han i skjorta och väst.

De lämnar klubben mellan klockan 23.15 och 23.20 och svänger strax därpå in på David Bagares gata, i riktning mot Sveavägen.

Där skjuts Sveriges statsminister Olof Palme klockan 23.21.

Paret hinner bara gå 5–6 steg på David Bagares gata innan kvinnan, som till vardags jobbar i en livsmedelsbutik, upptäcker en man som kommer springande mot dem, på trottoaren på andra sidan gatan.

Bild på Engström iklädd de kläder han själv sagt att han bar på mordnatten. Ur Palmeutredningen.
Foto: POLISEN
Bild på Engström iklädd de kläder han själv sagt att han bar på mordnatten. Ur Palmeutredningen.
Foto: JANNE SCHMIDT
Sveavägen direkt efter mordet. 

Rocken fladdrar kring benen

Han är tio meter ifrån dem när hon får syn på honom.

Hon får genast intryck av att mannen är jagad. Han vänder sig om flera gånger innan han passerar dem.

Han springer inte särskilt fort och det verkar som om det är jobbigt för honom. Vid ett tillfälle verkar det som om han halkar till i snömodden.

Medan han springer försöker han stoppa ned något i en mindre väska, mörk och kring 15 gånger 20 centimeter, som han bär i sin vänsterhand.

Han är klädd i en mörk, uppknäppt rock, som fladdrar kring benen och uppskattningsvis mellan 35 och 45 år.

Hon ser inte om han bär glasögon och har inget minne av att han har något på huvudet, som en keps eller mössa.

Han är satt, inte tjock.

Signalementet skulle kunna gälla Stig Engström, Skandiamannen.

Han har två dagar tidigare fyllt 52 år och ska dagen därpå åka till Idre på skidsemester med sin fru.

Jobbat över

Ungefär samtidigt som Olof Palme skjuts har han klivit ut på Sveavägen från sitt arbete på Skandia, där han jobbar som grafiker och har jobbat över den här kvällen för att hinna klart innan skidresan.

Han är klädd i en mörk knälång rock, halsduk och en mörk, rutig ”gubbkeps” utan öronlappar, mörka byxor, tunna stålbågade glasögon och – det mest träffande – han bär som vanligt sin bruna handledsväska, cirka 15 gånger 20 centimeter stor.

Han är en av de första på mordplatsen.

Stig Engström har, enligt vad han själv uppger i förhören, efter mordet sprungit mot trapporna upp på David Bagares gata för att hinna ikapp poliserna och ge dem det signalement som Lisbeth Palme ska ha berättat för honom:

Att mördaren bär en halvlång mörkblå täckjacka.

Men han hinner inte ikapp poliserna och vänder tillbaka, före trapporna, berättar han.

Tillbaka på mordplatsen hör han ett vittne beskriva den flyende misstänkte mördaren för en ung polis – och inser att signalementet stämmer in på honom själv.

Han frågar polisen om han vill ha hans namn, men polisen säger nej:

– Vi har redan ett vittne, säger han.


LÄS OCKSÅ

UNIK GRAFIK: Här stod vittnena på mordnatten – och det sa de


Publicerad:

LÄS VIDARE