Gotlands kommun säger nej till avtalet med ryskt bolag

Uppdaterad 2017-02-20 | Publicerad 2016-12-14

Karlshamn kommun vill att hamnbolaget fryser avtalet med det ryska gasbolag som planerar naturgasledning, rapporterar SVT Nyheter.

Samtidigt meddelar Gotlands kommun att de säger nej till att hyra ut hamnen i Slite.

– Jag får ju böja mig för de försvars- och säkerhetspolitiska bedömningar som regeringen gjort, säger regionrådet Björn Jansson (S).

Att det till huvuddelen ryskägda gasledningsprojektet Nord Stream 2 vill få tillgång till hamnarna i gotländska Slite och Karlshamn i Blekinge har fått regeringen att reagera.

I går kallade Utrikesdepartementet till möte med lokalpolitikerna eftersom att det finns en risk för att affären skulle skada Sveriges försvar. Nu tvärvänder kommunerna.

– Ni bromsar vi affären med det ryska gasbolaget och diskuterar vidare efter att vi fått den här nya informationen, säger Per-Ola Mattsson (S) kommunalråd i Karlshamn, till Aftonbladet.

Gotland säger nej

Per-Ola Matsson vill inte kommentera närmare vilken information de fått av UD utan påpekar bara att det var ”väldigt viktiga uppgifter”.

– Vi fick information som vi inte kan berätta vidare. Det handlar om försvar- och säkerhetspolitisk information som gör att vi agerar på ett lite annat sätt.

Om affären inte blir av, kommer ni kräva ersättning?

– Utrikesministern lyfte det i går, att om det inte blir någon affär så kommer de hjälpa till med utvecklingen av hamnen. De sa att det är självklart att regeringen ställer upp och hjälper till.

Även Gotlands kommun säger nej till att hyra ut hamnen i Slite, uppger kommunalrådet Björn Jansson (S).

–  Nu när regeringen har markerat så tydligt, får vi finna oss i detta.

”Informationen var avgörande för oss”

Enligt Jansson var det mötet med UD som fick partiet att ändra sig i hamnfrågan.

– Vi fick en så kraftig avrådan på grund av det säkerhetsolitiska läget, då man håller på och bygger upp den militära närvaron på Gotland under 2016–2020. Det är sådant som påverkar regeringen.

Vad betyder det här för Gotland?

–  Jag hoppas att vi kan återgå till det normala igen, det har varit rätt så körigt under lång tid. Vi får se vad som händer framöver. Vi har gått miste om ett avtal, det är den konkreta delen i det här. Vi har löpt den risken hela tiden, när det blev en så stor rikspolitisk fråga.

Regeringen har sagt att man vill träffa företrädare från Gotland och Karlshamn i gen för att diskutera insatser som en form av kompensation.

–  Den bollen tar vi emot och vi ska träffa dem i början på nästa år, säger Jansson.

Är du besviken?

– Ja, det är klart. Men jag får ju böja mig för de försvars- och säkerhetspolitiska bedömningar som regeringen gjort. Jag kan ju inte göra någon annan bedömning. Jag får acceptera läget, så är det ibland.

Eva Nypelius (C) är regionråd i opposition på Gotland. Hon tycker det är bra att regeringen markerade.

Vad har framkommit om en eventuell kompensation?

– Man diskuterar satsningar för näringslivet, vad jag förstår. Då behöver man se på infrastruktursatsningar, vi har stora hamninvesteringar framför oss, vägnätet på Gotland behöver förbättras. Det kan också handla om fler utbildningsplatser på Campus Gotland. Det skulle det vara lämpligt att staten bidrog med.

Är det sånt som du önskar dig?

– Ja, det här är en fråga man ska diskutera ihop sig om i regionen. Sen ska vi återuppta diskussionerna i januari.

Det låter som att ni ska prata ihop er om en slags önskelista?

– Jo, så blir det ju inför de fortsatta diskussionerna med regeringen.

Vilken omfattning på kompensationen är realistisk?

– Vi vet ju hur mycket vi skulle fått i hamnintäkter, 50 miljoner, men utöver det kommer allt vad det skulle bidra med i arbetstillfällen på Gotland så det är en betydligt större summa som det handlar om, säger hon.

Gasledningen Nord Stream, som egentligen består av två ledningar, går genom Östersjön från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland och togs i drift 2011 och 2012.