Tigraystyrkor kan gå in i gerillakrig

TT-Reuters

Publicerad 2020-11-30

Etiopiens premiärminister utropar seger i Tigray – men de tigreanska styrkorna tycks inte ha gett upp.

De senaste veckornas blodiga strider befaras övergå i ett utdraget gerillakrig.

Flera hundratal, sannolikt tusentals, människor har dödats i konflikten i Tigray sedan federala styrkor gick in i regionen för nästan en månad sedan.

I helgen intog de regionens huvudstad Mekele och premiärminister Abiy Ahmed är segerviss. Enligt honom har Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) i det närmaste besegrats.

– Vår konstitution attackerades och det tog oss inte tre år, det tog tre veckor, säger han i ett fyratimmarstal i parlamentet, där han drar paralleller mellan regeringsstyrkornas offensiv och inbördeskriget i USA på 1860-talet.

– Vår armé är disciplinerad och segrande.

Säger att det strids

TPLF:s ledare Debretsion Gebremichael är dock av en annan åsikt. Han uppgavs ha flytt i riktning mot Sydsudan, men säger själv att strider fortskrider utanför Mekele. Han säger också att TPLF-styrkor tillfångatagit en grupp eritreanska soldater på den etiopiska sidan av gränsen i norr.

Uppgifter om kriget går konsekvent isär. TPLF hävdar att regeringsstyrkorna anfallit Mekele från luften och orsakat stor förödelse och mängder av dödsfall, vilket tillbakavisas av Abiy Ahmed. Premiärministern hävdar att inte en enda civil person har kommit till skada.

– Trots att vi har en större kapacitet så kommer vi inte att använda den. Vi är inte militärjuntan (vilket han kallar det tigreanska styret). Vi uppträder ansvarsfullt, säger han.

Sjukhus i staden har fyllts av skadade patienter, enligt Internationella rödakorskommittén.

Hundratals människor uppges ha blivit dödade i en massaker i staden Mai-Kadra tidigare i november och bägge sidor anklagar varandra för att ha legat bakom det.

Enligt TPLF får regeringsstyrkorna stöd av eritreanska soldater, vilket Eritrea har förnekat. Det har skjutits raketer från tigreansk mark mot den eritreanska huvudstaden Asmara.

Eritrea spelar roll

Den federala regeringen motiverade sitt militära ingripande i Tigray med att TPLF utfört en dödlig attack mot regeringssoldater. Den attacken säger TPLF att man inte ligger bakom.

Läget var sedan tidigare spänt i Etiopiens kompromissartade federation, där det finns omkring 80 etniska grupper och totalt tio regioner som bereds stort självstyre. Abiy Ahmed valdes till landets ledare 2018 med en ambition om att ena landet.

Förra året tilldelades premiärministern Nobels fredspris för att han lyckats tina upp de sedan länge iskalla relationerna till grannlandet Eritrea. De två ländernas regeringar finner en gemensam fiende i TPLF. Ett bångstyrigt Tigray ses som en geografisk och metaforisk kil mellan Etiopien och Eritrea.

TPLF var under lång tid ett maktparti i de koalitionsregeringar som föregick Abiy Ahmeds styre. Premiärministern har pekat ut rörelsen som en syndabock vid behov och sagt att den försöker elda på landets interna motsättningar.

Tar position i bergen?

TPLF:s ledare har svurit att inte kapitulera så länge som federala styrkor befinner sig på tigreansk mark. Rörelsen har erfarenhet av gerillakrigföring mot en etiopisk centralmakt, då det var så den bidrog till att störta landets enväldiga kommuniststyre 1991. I regionen finns berg och gränstrakter som tjänar syftet.

– Även om det är oklart hur mycket de tigreanska styrkorna har utarmats av konflikten så kan ett väpnat motstånd mot den federala makten mycket väl få stöd av stora delar av den regionala regeringen och partiapparaten, däribland lokala väpnade grupper, såväl som av andra tigreanska nationalistfraktioner, säger Will Davison, analytiker vid International Crisis Group, till Reuters.

Fler än 45 000 människor beräknas ha flytt striderna till Etiopiens grannländer.

Tillgången till internet och telefonnätet har begränsats och utomstående har inte getts tillträde till Tigray. Därför är det svårt att få en oberoende bild av vad som sker. Regeringen i Addis Abeba har uppmanat omvärlden att inte lägga sig i.

– Vi må vara fattiga, men vi är inte ett land som köpslår om vårt oberoende. Att hota Etiopien om pengar kommer inte att fungera, säger Abiy Ahmed.

ANNONS