Mystiska ljudattacker på Kuba kan vara retro-terror

Uppdaterad 2018-02-20 | Publicerad 2017-11-12

De mystiska ljudvågsattackerna på Kuba kan ha sitt ursprung i Kalla kriget.

Nu söker den amerikanska underrättelsetjänsten sig tillbaka till 1960-talet för att få svar på vad som kan ha drabbat diplomaterna.

Då använde ryssarna mikrovågssignaler mot ambassaden i Moskva för att störa USA:s radioövervakning.

Fortfarande har ingen något svar på vad som kan ha drabbat de 24 amerikanska och minst fem kanadensiska diplomaterna i Havanna.

Flera diplomater har blivit så sjuka att de har vårdats på sjukhus och tvingats lämna sina uppdrag.

Hörselskador och minnesförlust

Det började för ett år sedan, mitt under presidentvalet.

En efter en har diplomaterna mystiskt insjuknat, med svårt huvudvärk, yrsel och nedsatt hörsel, i flera fall med bestående skador.

Andra symtom har varit balanssvårigheter, minnesförlust, koncentrationssvårigheter, illamående, näsblod och det märkligaste av allt - en del av dem har förlorat förmågan att minnas vissa ord.

De drabbade har berättat att de känt vibrationer – och hört ett gnisslande, skrällande oljud, som av en hel svärm syrsor.

Några har vaknat av det ringande ljudet i sina öron – men när de stigit upp ur sängen har det upphört.

Bara för att återkomma igen, när de lagt sig i sängen.

Tillbaks till 1960-talet

Varken FBI, CIA, kanadensisk polis eller amerikanska läkare eller ljudexperter har kunnat förklara fenomenet.

USA:s president, Donald Trump, är säker på sin sak:

– Jag tror att Kuba ligger bakom, har han redan deklarerat.

Och de amerikanska och kubanska relationerna, som har tinat upp ordentligt de senaste åren, börjar närma sig fryspunkten igen.

Men nu avslöjar två amerikanska underrättelsetjänstemän för Politico att intresset riktas mot den teknik som dåvarande Sovjet använde under Kalla kriget, för över fyra decennier sedan.

Genom att gå igenom gamla sekretessbelagda filer och intervjua pensionerade amerikanska agenter, som var med då, försöker man hitta svaret på vad diplomaterna drabbats av det senaste året.

– Vi försöker prata med killar så långt tillbaka som 1960-talet, säger en källa inom underrättelsetjänsten till Politico.

Hölls hemligt

Och visst finns det likheter med vad som händer nu – och vad som hände då.

”The Moscow Signal”, Moska-signalen, blev namnet på det vapen ryssarna använde sig av under Kalla kriget, när spänningarna mellan USA:s och Sovjets spioner var som värst.

Från 1953 till 1976 ska ryssarna ha sänt mikrovågssignaler mot USA:s ambassad i Moskva, för att störa amerikanernas radioövervakning av dem.

De lågintensiva mikrovågssignalerna skickades i intervaller, på olika frekvenser – vilket också stämmer väl med de nya ljudvågsattackerna, när man analyserat dem.

1962 upptäcktes de ovälkomna signalerna, vid en säkerhetskontroll, för att avslöja avlyssningsapparater på ambassaden.

I många år hölls saken hemlig.

Varnade för hälsofaror

Först 1976 fick allmänheten veta.

Den 7 februari 1976 skrev Los Angeles Times att USA:s dåvarande ambassadör hade informerat delar av sin personal om att ryssarna använde mikrovågssignaler för att avlyssna ambassaden och att strålningen kunde vara farlig för personalens hälsa, skriver journalisten Paul Brodeur i sin bok ”Zapping of America”.

Redan då misstänkte de medicinska experterna att de som utsattes för mystiska vapnen kunde drabbas av hjärnskador, blodsjukdomar och hörselskador – symptom identiska med vad de drabbade diplomaterna har beskrivit nu.

Men – har syftet med det senaste årets attacker varit att övervaka – eller skada diplomaterna?

Drabbades på semestern

Är skadorna kanske bara en oavsiktlig bieffekt av en övervakningsoperation?

Där råder delade meningar inom underrättelsetjänsten, enligt Politico.

Att diplomaterna utsatts för ljudvågsattackerna i sina hem och även på hotell tyder enligt vissa på att avsikten har varit att skada, inte övervaka.

Att några av de kanadensiska diplomaterna drabbats under sin semester på Kuba kan stärka den teorin.

Men fortfarande är allt ett mysterium.

Frågorna vem, vad – och varför återstår fortfarande att besvara.

Följ ämnen i artikeln