Vi vill ha det mer rättvist

Uppdaterad 2015-06-01 | Publicerad 2013-06-05

Inkomstklyftorna betydligt större än vad svenskarna tror

Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska rejält, visar Aftonbladet/United Minds undersökning.

Svenskarna vill att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent av alla förmögenheter. Sanningen är att de äger 87 procent av tillgångarna.

Aftonbladet bad United Minds att ställa frågor till svenskarna om fördelningen av landets samlade privata nettoförmögenhet på 5 500 miljarder. Resultat:

Svenskarna vill att den rikaste femtedelen ska äga 25 procent, medan den fattigaste femtedelen ska äga 15 procent av förmögen­heten.

Svenskarna tror att den rikaste femtedelen i verkligheten äger 38 procent, och den fattigaste femte­delen 10 procent.

Sanningen är att den rikaste femtedelen äger 87 procent av nettoförmögenheten. Den fattigaste femtedelen äger ingenting, utan har enbart skulder.

Statistik kring svenskarnas nettoförmögenhet – som innefattar både tillgångar och skulder – slutade Skatteverket att sammanställa 2007, när förmögenhetsskatten hade avskaffats av den nytillträdda alliansregeringen.

Minskar för fattiga

Hur förmögenhetsklyftan har utvecklats sedan dess vet ingen. Men förändringen av inkomstklyftorna, som syns i Statistiska centralbyråns statistik, ger en fingervisning:

Sedan 2006 har den ­tiondel av svenskarna som har lägst disponibel årsinkomst fått se den minska från 82 100 kronor till 78 600 kronor.

Samtidigt ökade den disponibla års­inkomsten för de tio procent av befolkningen som tjänar mest från 538 100 kronor till 594 300 kronor.

”Väldigt olyckligt”

En ny undersökning från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD visar också att Sverige är det land inom OECD där den relativa fattigdomen ökade snabbast mellan 1995 och 2010, från 3,7 till 9,1 procent.

Relativt fattig är den som har lägre än 50 procent av landets medianinkomst.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, är bekymrad över bristen på ny förmögenhetsstatistik:

– Det är väldigt olyckligt. Vi kan inte få en korrekt bild av välfärdens fördelning och effekterna av ­regeringens ekonomiska politik, säger Waldenström.

Tvingades backa

Riksbankschefen Stefan Ingves vill återinföra förmögenhetsstatistiken, men har tvingats backa.

Riksbanksdirektionen – det vill säga riksbankschefen och de fem direktionsledamöterna – konstaterade i januari 2013 att sådana uppgifter samlas in i både Norge och Danmark, och att en förmögenhetsstatistik skulle underlätta Riksbankens arbete med att ­förebygga finansiella ­kriser.

”Stör de borgerliga”

Vice ordförande i riksbanksfullmäktige, Sven-­Erik Österberg (S), stödde direktionens förslag men konstaterar att den borgerliga majoriteten i fullmäktige var emot:

– Det är en starkt politiskt laddad fråga. Vi vet att borgerligheten inte har varit intresserade av dessa uppgifter, de tycker att de stör den personliga integriteten.

I slutet av april drog riksbanksdirektionen tillbaka förslaget. Det skrivs nu om så att risken för integritetskränkning ska minska:

– Direktionen ska precisera förutsättningarna för insamlingen och återkomma med ett nytt förslag, säger Riksbankens chefsjurist Eric Frieberg.

Här är länken till den amerikanska filmen.

"Ingen stor klyfta", tror svenskarna

Förmögenhetsklyftan 2007

Så ökar inkomstklyftan

Fredrik Lundbergs tillgångar

Följ ämnen i artikeln