RSF-milisens allierade köper svenska vapen
Uppdaterad 2025-11-05 | Publicerad 2025-11-04
Blodbadet efter RSF-milisens massakrer i Sudan syns från rymden.
Vapnen får de framförallt från Förenade Arabemiraten.
Samma land är Sveriges främsta vapenkund.
Alla visste vad som skulle hända i al-Fashir.
Ändå fick det hända.
Så beskriver Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet, de massakrer utförda av RSF-milisen som varit så brutala att blodet och de döda kropparna syns från rymden.
Den högsta nivån av svält råder i området sedan 15 månader tillbaka.
RSF har belägrat staden i över 500 dagar.
Och gruppen har tidigare begått folkmord i Sudan.
Ändå kunde RSF ta kontrollen över al-Fashir söndagen den 26 oktober.
Redan på måndagen kunde forskarna vid amerikanska Yale-universitetets Humanitarian Research Lab (HRL) göra de fruktansvärda upptäckterna.
På satellitbilderna syntes plötsligt kluster av objekt – i samma storlek som döda kroppar – på platser där de inte synts tidigare.
Marken var färgad röd av blod.
– Sedan RSF tog kontroll över al-Fashir har vi sett att hus efter hus rensats ut och vad som tycks vara tydliga bevis på massmord synliga på satellitbilder som stämmer överens med videomaterial från marken. Kort sagt – det vi ser är etnisk rensning, säger Nathaniel Raymond, chef för HRL, till Al Jazeera.
I sin sammanställning skriver Yale-forskarna: ”Världens länder kan kanske hävda att de inte hade kunnat stoppa det – men de kan inte med fog säga att de inte visste”.
Hur många som faktiskt har dödats vet ingen. Yale-studien uppger att det bodde ungefär 250 000 invånare i al-Fashir tidigare. 15 procent av dem har lyckats fly och registrerats som flyktingar. Resterande befaras antingen ha dödats, tillfångatagits av RSF-milisen, eller gömma sig någonstans.
Det land som bistått RSF med vapen är Förenade Arabemiraten.
Landet förnekar det – men FN, Amnesty och flera experter runt om i världen har konstaterat det.
Johan Brosché säger att Förenade Arabemiraten spelade en viktig roll när RSF tog över al-Fashir.
– Bland annat hade RSF fått tillgång till missiler som man kan skjuta ner flygplan med vilket gjorde det svårare för den sudanesiska armén att få in vapen i området, tidigare fick man nämligen in det via flygplan. Alla information tyder på att de kommer från Förenade Arabemiraten.
Förenade Arabemiraten är också det land som Sverige exporterade mest vapen till under 2024, enligt myndigheten Inspektionen för strategiska produkter.
Hamnar svenska vapen i händerna på RSF?
– Nej. Sverige exporterar dyra radarsystem som Förenade Arabemiraten behåller själva. Men vapenhandel är ändå en potentiell väg att påverka Förenade Arabemiraten, säger Johan Brosché.
Den svenska exporten till Förenade Arabemiraten har nämligen skjutit i höjden, skrev Tidningen Näringslivet nyligen. Från januari till och med första veckan i oktober i år ökade exporten till Förenade Arabemiraten med 7,5 miljarder kronor, enligt tidningen.
I samma artikel säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att Sverige vill öka exporten, och sluta ett frihandelsavtal med Förenade Arabemiraten.
Till Aftonbladet svarar ministern skriftligen.
– När USA sluter sig och höjer tullarna behöver vi hitta andra marknader att exportera våra varor och tjänster till. Det handlar om svenska jobb, och skatteintäkter till vård, skola och omsorg. Förenade Arabemiraten är den största svenska exportmarknaden i Mellanöstern med över 250 svenska företag på plats.
– Handel och utbyte skapar dessutom en plattform för dialog. Alternativet till handel är att man isolerar länder, och då är det svårt att få till en konstruktiv dialog och politiska överenskommelser. Nu kan vi använda den här plattformen och våra goda relationer för att ta upp exempelvis situationen i Sudan.
Det uttalandet ger inte Johan Brosché mycket för:
– Det stämmer ju såklart inte. Det finns mängder med saker man kan göra som inte handlar om total isolering. Till exempel hade man kunnat öppet säga det som alla redan vet – att Förenade Arabemiraten beväpnar RSF. Man hade även kunnat meddela landet att ökad handel inte är aktuellt under rådande omständigheter, eller sagt att så länge ert stöd till grupper ansvariga för massakrer fortsätter så förhindrar det framtida vapenaffärer mellan Sverige och Förenade Arabemiraten.
Han är också kritisk till att ministern nämner svenska skatteintäkter i resonemanget.
– Det blir osmakligt när det i en diskussion om massavrättningar görs koppling till svensk vård, skola och omsorg.
Ökar stödet
Benjamin Dousa säger till Aftonbladet att Sverige i slutet av september ökade det humanitära stödet till Sudan med över 150 miljoner kronor. Han säger också att Sverige regelbundet lyfter situationen i Sudan med Förenade Arabemiraten och sedan konfliktens början varit en del av EU:s aktiva arbete för eldupphör, humanitärt tillträde och en fredlig lösning.
Brosché anser att Sverige och EU väljer att inte sätta press på Förenade Arabemiraten, eftersom det kan skada handeln.
– Alla experter, både utländska och i Sudan, säger att man måste öka pressen på Förenade Arabemiraten. Landet har investerat miljarder för att kunna visa upp en lyxig image och ses som ett land som man vill åka på semester till och göra affärer med. Det gör att man förmodligen är mottaglig för påtryckningar. I stället förknippas man nu med att möjliggöra ett misstänkt folkmord.
Handel kan absolut skapa forum för samtal, men alla strategier måste utvärderas, anser Johan Brosché. Har Sveriges strategi hittills varit framgångsrik? Har det lett till de konsekvenser man eftersträvat? Givet situationen i al-Fashir, troligen inte, konstaterar Brosché.
– Som svensk medborgare vill jag inte att handelsavtal ska tysta Sverige, säger han.
Yaleforskarna skriver i sin rapport att den omfattande förstörelsen och de riktade attackerna mot civila i al-Fashir bär tecken på en systematisk etnisk rensning.
Även Johan Brosché säger att det som sker nu är etnisk rensning.
– Ja. Det är det definitivt. Vi ser storskaligt dödande baserat på etnicitet. En hel grupp tvingas bort. Jag skulle bli oerhört förvånad om historien inte skulle bedöma det här som del av ett folkmord, säger han.