Öppet mål för utländsk makt att påverka svenska valet

Martin Schori

Statsminister Stefan Löfven har kallat eventuella ryska försök att påverka det svenska valet för ”fullständigt oacceptabla”.

Men det är inte olagligt för en utländsk makt att försöka påverka opinionen i Sverige och ingen myndighet jobbar med frågan.

– Vill man påverka ett svenskt val finns stora möjligheter, säger Sebastian Bay på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Amerikanska myndigheter utreder just nu hur Ryssland försökte påverka valet 2016 till Trumps fördel, bland annat genom att köpa annonser på Facebook som man sedan riktade mot amerikanska väljare.

I USA är det olagligt för främmande makt att blanda sig i valet. Men i Sverige hade en liknande propaganda-kampanj knappast lett till någon utredning.

– Vill man som främmande makt påverka ett svenskt val finns stora möjligheter. Du kan köpa reklam, finansiera eller starta medier i ett öppet samhälle. Det är i grunden inte olagligt, säger Sebastian Bay, ansvarig för MSB:s projekt för att möta påverkan mot valet 2018.

Enligt honom finns det i huvudsak tre former av utländsk påverkan:

1. Påverkan på opinionen. Exempelvis genom desinformation och fejkade nyheter för att påverka uppfattningen i en fråga, om ett parti eller för att splittra/polarisera opinionen.
2. Påverkan av förtroendet för valsystemet och demokratin. Till exempel hackning av valmaskiner eller att sprida rykten om att röstlängderna är korrupta.
3. Subversiv verksamhet/spionage. Kontakter med politiker, hot.

Nummer två jobbar MSB med. Nummer tre tar Säpo hand om (i de fall det handlar om brott). Men nummer ett faller mellan stolarna.

Inte heller FRA, som hjälper myndigheter (men inte politiska partier) med informationssäkerhet, håller koll på opinionspåverkan.

– Men om vi såg att en utländsk statlig myndighet eller underrättelsetjänst till exempel hackade ett partis databas skulle vi antagligen rapportera det till Säpo, säger Fredrik Wallin, FRA:s talesperson.

Fritt fram för yttre påverkan

Inför USA-valet skickade någon ut sms med budskapet att det gick att rösta via telefonen. Det var så klart inte sant. Syftet var att få folk att stanna hemma från vallokalerna och istället lägga sin (värdelösa) röst genom telefonen. Ett sådant sms skulle sannolikt MSB agera på, eftersom det handlar om en attack mot förtroendet för valet, och därmed demokratin.

– MSB kommer att samarbeta med Facebook för att etablera ett sätt för myndigheter att rapportera falska myndighetskonton eller falsk myndighetsinformation om till exempel hur man röstar inför och under valet 2018. Vi kommer att se hur vi kan arbeta gentemot andra sociala medieföretag, säger Sebastian Bay.

Men om exempelvis Ryssland vill lägga miljoner kronor på att köpa annonser för ett visst svenskt parti eller försöker påverka valet med polariserande Facebook-annonser som man gjorde i USA, är det fritt fram?

– Ja, det kan man säga. Det MSB, och andra myndigheter, kan göra om vi upptäcker att främmande makt genomför informationspåverkan mot svenska målgrupper i samband med valet 2018 är att vi kan offentliggöra det. Det bästa motmedlet mot denna typ av dold påverkan är att den blir allmänt känd och del av den öppna debatten.

Han fortsätter:

– Samtidigt är det så att vi inte kan eller bör kartlägga vem som sprider vilka åsikter på internet, det skulle gå emot de värden vi vill försvara. Och idag är det lätt för en aktör i ett annat land att låtsas vara en del av det svenska samhället, säger Sebastian Bay.

Det finns lagar kring finansiering av partiers politiska kampanjer. Men med tanke på hur de dolda kampanjerna sett ut i de amerikanska och tyska valen (läs mer här) är det svårt att se att de reglerna skulle vara applicerbara.

Försvarsminister Peter Hultqvist har precis som Stefan Löfven varnat för ryska falska nyheter, framför allt i samband med militärövningar som Aurora. Men ryska försök att påverka opinionen i Sverige ligger inte under hans ansvar heller.

– Det är det här som är baksidan av en demokrati, även de som inte vill ha demokrati kan utnyttja den för sina syften. Jag tror att det viktigaste är att säga vad som är sant och inte sant. Det gäller att vara aktiv och kommentera, säger Hultqvists pressekreterare Marinette Nyh Radebo.

Vidtar åtgärder

Efter uppgifterna om rysk påverkan i samband med valen i Holland, Frankrike, Tyskland och USA har svenska myndigheter dock vidtagit en del åtgärder.

Stefan Löfven har gett MSB order om att samla representanter för massmedier och sociala medieplattformar för en dialog om informations- och cybersäkerhet inför valet. Regeringen vill också ge MSB 60 miljoner extra för att stärka det psykologiska försvaret.

MSB ska också skriva en analys som ska identifiera hot, risker och sårbarheter inför valet, som presenteras senare i oktober. MSB ska utöver det stödja samordningen och sprida kunskap till kommunerna, länsstyrelserna och valmyndigheten.

– Vi märker redan nu att kommunerna och myndigheterna efterfrågar stöd, samordning och kommunikation. De måste sköta det här själva. Om Skatteverket ser att det sprids rykten om dem får de anmäla det till den plattform de sprids på. Samma sak med kommunerna. Men jag upplever att vi är väl rustade, säger Sebastian Bay.

Han ser dock med oro på de hot som riktas mot journalister, ett av de mer drastiska sätten att bedriva påverkan.

– Ta Granskning Sverige, som sysslar med koordinerade och systematiserade påhopp på myndighetspersoner och journalister. Det är en stor utmaning. Medierna är en otroligt viktig del i det psykologiska försvaret. Det är egentligen bara medierna som har verktygen och förmågan att mota den här typen av desinformation, säger Sebastian Bay.

Björn Palmertz, senioranalytiker på Försvarshögskolan, håller med:

– Man möter inte detta med en liten grupp av experter. Det är hela samhället som måste hjälpas åt: duktiga journalister, vaksamma handläggare på myndigheter, kommunarbetare som reagerar på att en miljö förändras. Dessutom måste medborgarna säga ifrån när falsk information eller grova förenklingar presenteras som sanning.