Vänta dig spretigt valresultat – även i EU

Wiktor Nummelin/TT

Uppdaterad 2019-04-17 | Publicerad 2019-01-25

Det blev inget extraval till riksdagen, men rösta får svenskarna ändå göra i vår, tillsammans med drygt 400 miljoner andra invånare i EU.

Valkampen inför EU-valet den 23–26 maj är redan het – inte minst i Italien och Frankrike.

Formellt gäller valet "bara" de 705 ledamöterna i EU-parlamentet. Ändå står betydligt mer än så på spel.

Valresultatet kommer att ligga till grund för vem som blir nästa ordförande i EU-kommissionen och vilken riktning kommissionens arbete ska ta.

Mycket tyder på att de kristdemokratiskt konservativa som vanligt blir störst. Nyhetssajten Politico Europe spår i nuläget 178 mandat till EPP, som partigruppen heter.

I så fall hoppas deras utpekade toppkandidat Manfred Weber bli utsedd till kommissionsordförande. Bayraren ser dessutom fram mot en intensiv kampanj.

– Jag är väldigt optimistisk. När jag ser hur politiska krafter med olika färg över hela Europa redan förbereder sig inför EU-valet är det unikt. Det har aldrig hänt förut, sade Weber till nyhetssajten Politico Europe när han inledde kampen med ett möte på Cypern i mitten av januari.

Spretigare parlament

EU-politiken har traditionellt dominerats av samarbete mellan EPP och EU:s socialdemokrater. I år väntas dock för första gången de två bjässarna inte komma upp i en majoritet på egen hand i parlamentet.

Socialdemokratiska partier har gått kraftigt tillbaka i en lång rad stora och små EU-länder. Samtidigt har högerpopulister och nationalister vuxit, bland annat till följd av flyktingkrisen 2015. Men även från yttervänstern finns hopp om framsteg, som en följd av globaliseringskritik och eurokris. Och i mitten hoppas de gröna på en starkare roll, med tanke på klimatförändringarna.

Resultatet väntas bli ett EU-parlament som är betydligt spretigare än förut. Det gör det svårare att samla majoriteter bakom olika förslag, särskilt när det gäller sådant som inte alltid är populärt bland allmänheten.

Salvini mot Macron

Bland dem som hoppas på riktigt stora följder av EU-valet finns framför allt de EU-skeptiker och EU-kritiker som vill driva på i en helt ny riktning.

Italiens högerpopulistiske inrikesminister Matteo Salvini har redan länge befunnit sig i kampanjläge och lovat "rädda Europa" undan liberaler och socialister – framför allt inriktat mot Frankrike och dess president Emmanuel Macron.

– Jag hoppas Frankrike kommer att kunna befria sig från en fruktansvärd president. Möjligheten kommer den 26 maj då det franska folket kan ta tillbaka kontrollen över sin framtid, hälsade Salvini via Facebook tidigare i veckan.

Macron kan samtidigt glädja sig åt att hans parti LREM nu växer starkt i opinionsmätningarna inför valet. En mätning i veckan från opinionsinstitutet Elabe ger LREM 23,5 procents stöd, fyra procentenheter mer än i november, mot 20,5 för Marine Le Pens Nationell samling (tidigare Nationella fronten).

Många partier

Om valet blir särskilt hett i Sverige återstår att se. I senaste EU-valet, 2014, brydde sig bara 51 procent av de röstberättigade att rösta – även om det faktiskt är den högsta siffran hittills i ett EU-val i Sverige.

Redan den gången spretade för övrigt resultatet rejält: i det nuvarande parlamentet innehas de 20 svenska mandaten av nio olika partier.

I år ska 21 svenska mandat fördelas.