Ständigt övervakad och bedömd på jobbet?

Tänk dig att du kommer in på kontoret eller arbetsplatsen på måndag morgon efter en fin helg, där du kanske ätit och druckit något gott och allmänt njutit av livets goda, och möts av en lapp där det står ”Invägning innan jobbet inne i rum x”.

 

Du får ta av dig in på underkläderna och ställa dig på vågen. En kollega noterar och skriver upp vikten bredvid alla andra kollegornas vikt och dina förra invägningar. Inte så kul, eller?

 

Först, jag älskar att vara fotbollsspelare. För jag älskar att jobba hårt för att sen få betalt för det i form av att vinna. Men många gånger får jag höra om hur glamoröst livet som fotbollsspelare måste vara, hur få timmar vi faktiskt arbetar för att inte tala om hur många som skulle varit där jag är om de bara inte blivit skadade eller haft otur med tränare osv… 

 

Men hur är det egentligen att ha fotboll som sitt arbete, och då menar jag inte bara matcherna och det man ser utåt, utan tänk om vi skulle applicera vårt sätt att arbeta på ett kontorsarbete och göra vissa jämförelser? Hur hade ett sådant arbete kunnat se ut?

 

Vi kan börja med att du inte ens kommit in på kontoret för att göra ditt vanliga jobb om du inte klarat invägningen. Frihet under ansvar är inte direkt något som är möjligt när man spelar fotboll. Vad spännande det vore om man varje dag på kontoret satte upp gårdagens arbete sammanfattat för varje anställd i antalet skickade mejl, antal lösta problem, telefonsamtal, gjorda uppgifter, produktiva möten, fikapauser, luncher osv.

 

Min GPS-sändare som är på varje träning och match gör det omöjligt att gömma sig. Den mäter hur mycket jag springer, hur snabbt, antal accelerationer, maxhastigheter, antal inbromsningar, hur lång vila man har med mera. Detta sätts sedan upp i omklädningsrummet till allmän beskådan, ofta med rankning från bäst till sämst.

 

Tänk också att gå till jobbet och veta att du löper tusen gånger högre risk att skada din kropp under ditt arbete än en vanlig industriarbetare. Har du eller en kollega en dålig dag riskerar du att inte kunna gå eller springa ordentligt för resten av livet.  Eller i värsta fall inte kunna utföra annat arbete i framtiden på grund av att huvudet fått för många smällar för att kunna fungera normalt igen. För att inte tala om när du väl skadar dig och blir sjukskriven, men går till jobbet varje dag som vanligt och arbetar minst lika mycket som förut fast med något väldigt mycket tråkigare (rehab). Det är alltså som att bli sjukskriven för att inte kunna göra sitt jobb men ändå arbeta fast med mindre lön.

 

Föreställ dig också att du på ditt kontor i varenda mejl du skickar, telefonsamtal du ringer eller uppgift du löser bli coachad och får feedback från dina chefer, ögonblickligen. Varje dag och varje sekund.

 

Viktiga möten spelas in och hålls inför tusentals åskådare som får heja, jubla, skrika och kalla dig vad de vill och detta kablas ut på tv inför ännu fler tittare. Du används sedan som exempel för när du gjort något dåligt eller förhoppningsvis när du gjort något bra.

 

Men tänk dig att dagligen ha en massör på plats på kontoret, få betalt för att vara vältränad och leka med en boll samt ha en arbetsgivare som gör allt den kan för att underlätta för dig att bara kunna fokusera på att göra det du är bäst på. Ofta behöver du inte ens tänka på vad du ska äta för mat, vad du ska ha på dig för kläder eller hur du ska ta dig till jobbet. Men det är bäst för dig att du presterar där emellan, annars sitter snart någon annan på ditt kontor och du får se på allt det här utifrån.

 

Å andra sidan behöver du inte väga in dig på måndagar.

Följ ämnen i artikeln