Ann Linde hoppas på svar från Pompeo

Maria Davidsson/TT

Tina Magnergård Bjers/TT

Publicerad 2019-11-09

Kampen mot IS och läget i Syrien står på agendan när utrikesminister Ann Linde (S) för första gången träffar sin amerikanske kollega Mike Pompeo i veckan.

Det blir också ett tillfälle att knyta personlig kontakt, nu när USA-politiken inte är helt enkel att följa.

– Det är väldigt annorlunda – och svårare, säger Linde.

Två månader in på jobbet som utrikesminister går resan till USA. Ett 30-tal utrikesministrar har blivit inbjudna till Washington av Mike Pompeo. Det är den så kallade Koalitionen mot terrornätverket IS som möts, för första gången sedan USA gav besked om att amerikanska trupper drar sig tillbaka från nordöstra Syrien.

Hittills har det varit svårt att få exakt information om vad det amerikanska tillbakadragandet innebär. Linde hoppas att Pompeo nu ska fylla i informationsluckorna och räknar med att han i sin tur vill veta vad andra länder kan bidra med i regionen.

Svårtydd politik

Det sägs ibland att USA talar med dubbla tungor, att det kommer olika budskap från president Donald Trump och utrikesdepartementet.

– Det är svårt att tyda, för det kommer olika signaler och på ett sätt som man inte har varit van vid. Mycket politik beskrivs i tweetar från Trump, även seriösa politiska initiativ eller kommentarer. Det gör att vi på UD måste ha jättestor koll på vad han tweetar för det kan bli den amerikanska politiken. Det är väldigt annorlunda – och svårare, säger Linde.

Ann Linde känner oro för vad konsekvenserna kan bli av att USA lämnar, särskilt vad gäller möjligheten för IS att växa igen.

– Vissa amerikanska politiker har sagt att kampen mot Daesh (ett annat namn på IS) är färdig, men den är inte det. Den måste fortsätta. De har visserligen inget territorium som de kontrollerar. Men det gör också att det på sitt sätt kan bli farligare för oss, för då kan de uppmana till terrordåd i andra länder, säger Ann Linde.

Ny spelplan

Hon är kritisk mot att USA med sitt beslut vände kurderna ryggen. De har offrat liv för att bekämpa IS, men fick nu i stället försvara sig mot en turkisk militär offensiv. Utan amerikanskt stöd är de väldigt skyddslösa, säger Linde. Och beslutet att lämna har ritat om spelplanen i regionen.

– Framför våra ögon har vi sett en helt geopolitisk förändring. Att USA öppnade den här dörren gjorde inte bara att Turkiet kunde göra sin militära offensiv, utan också att ryssarna promenerade in och fick ett mycket större inflytande och har utnyttjat det mycket skickligt, säger Linde.

Hon säger flera gånger under intervjun att den transatlantiska relationen är viktig, både för EU och för Sverige. Men på senare tid har USA börjat dra sig ur eller ställa sig skeptisk till flera multilaterala samarbeten. Allt från Arktiska rådet till Parisavtalet och kärnenergiavtalet med Iran.

– Man drar sig inåt, det är nationalistiskt, det är America first, säger Linde.

Oklart om svenska barn

För svensk del har USA:s tillbakadragande i Syrien också aktualiserat debatten om vad som ska hända med de svenska barn som finns i de kurdkontrollerade IS-lägren, föräldralösa eller med sina mammor som anslutit sig till terrororganisationen.

Ann Linde uppger att UD har god koll på barnen, men vill inte ge några detaljer. Klart är dock att det har visat sig vara mycket mer komplicerat än vad regeringen trodde att få hem barnen från lägret al-Hol där 70 000 människor hålls fångna.

– Det är en sådan rad med problem. Det är inte bara att åka ner med helikopter och hämta upp barnen och köra hem dem till Sverige, säger Linde.

Till exempel kan det vara svårt att avgöra vem som är svensk och vem som är förälder, dessutom finns logistiska problem i en farlig region.

– Ambitionen är ändå att vi ska ta hem de svenska barnen, men vi tänker inte bryta mot några lagar eller ta barn från deras mammor när de inte vill, säger Linde.

Tina israelisk relation

Under den första tiden på jobbet har Ann Linde varit mycket på resande fot. Hon har träffat de nordiska utrikesministrarna oftare än kollegorna i regeringen och har inte haft så mycket tid att sitta i det ståtliga arbetsrummet på UD. Men två som hon hunnit träffa där är de israeliska och palestinska ambassadörerna.

Relationen med Israel har varit frostig sedan den svenska regeringen erkände Palestina som stat 2014. Lindes företrädare Margot Wallström attackerades hårt i israeliska medier och var inte välkommen till landet.

För Ann Linde är det viktigt att förbättra relationen. Hon vet inte om ett personbyte på posten kan underlätta, eller det faktum att tiden går. Men grunden till konflikten – erkännandet av Palestina – kommer inte att ändras. Och hon tänker inte sluta att kritisera Israel för ockupationen eller bosättningarna.

– Jag kan inte se varför vi inte skulle kunna ha en bra relation också på utrikesministernivå. Samtidigt är det så att Israel måste vilja, om de säger att vi vill absolut inte för vi kommer aldrig att förlåta er för erkännandet, då är det svårt, säger hon.