Vårdhjälte fick covid-19 – utförsäkrad av Försäkringskassan

Ministern: Det är ett samhällskontrakt som bryts

Uppdaterad 2020-11-13 | Publicerad 2020-11-12

Undersköterskan Christine Udding, 50, blev långtidssjuk i covid-19 när hon vårdade coronasjuka patienter.

Nu utförsäkras hon av Försäkringskassan.

– Så här behandlas våra hjältar som fick applåder i våras för sin grymma insats, säger maken Kjell Udding.

När Kungälvs sjukhus öppnade en epidemiavdelning och en epidemiakut i våras tvekade inte Christine Udding. Hon kände sig frisk och stark och ville hjälpa till med att ta hand om coronapatienter. Några veckor senare, den 21 april, blev hon själv covid-19-sjuk.

I elva dagar var hon allvarligt sjuk och vårdades av sina kollegor med syrgas. Som mest hade Christine 21 coronasymtom, allt från smärta i hela kroppen och svårigheter att andas till mardrömmar och hög feber.

– Halva håret lossnade, säger Christine. Det bara föll av, det var helt otroligt. Och jag fick inte som många andra bortfall av smak och doft, i stället smakade och luktade allt tusen gånger mer. En bit choklad gick inte att få i sig, det smakade hundskit. Det var helt bedrövligt.

Christine Udding fick en chock efter beskedet från Försäkringskassan.

På några dagar rasade Christine i vikt, hon gick ner sex kilo. Då tvingade hon sig att börja äta igen.

När Christine kom hem från sjukhuset började en lång rehabilitering, som inte är över än. Hon lider fortfarande av bland annat hjärntrötthet och koncentrationssvårigheter. Den 1 september började hon arbeta 25 procent på sjukhuset, och sedan 1 november jobbar hon halvtid.

När Försäkringskassan ringde i början av november trodde Christine inte sina öron.

– Jag satte på högtalartelefonen, för min man var hemma. Hon sade att från 17 oktober var jag inte längre beviljad sjukpenning. Jag bara tittade på min man, kunde inte få fram ett ord. Sen sade jag ”ursäkta, vad sa du nu”, minns Christine.

”Kan inte sitta på sina arslen och inte göra något”

Flera hundra covid-19-sjuka, många av dem inom vården, har redan drabbats av Försäkringskassans stelbenta regler, med indragen sjukpenning från dag 180. I Christine Uddings fall lyder beslutet:

”Det går inte att göra undantag från regeln att din arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Det beror på att din läkare skriver att det inte går att lägga prognos för läkning och återgång i arbete.”

Christine Udding vid sin arbetsplats, Kungälvs sjukhus.

Christine är upprörd:

– Otroligt många långtidssjuka drabbas av den här 180-dagarsregeln. Nu får regeringen ta tag i det här, de kan inte bara sitta där på sina arslen och inte göra någonting.

Sjukförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) säger att han också vill ha en ändring av reglerna.

– Med den rättsutveckling vi haft de senaste två decennierna är vi nu i ett läge där sjukförsäkringen i praktiken är tidsbegränsad för många grupper till 179 dagar.

Ardalan Shekarabi håller med om att något måste göras.

Vårdpersonal har uppoffrat sig i kampen mot covid-19 och själva blivit långtidssjuka. Är detta tacken?

– Det är ett samhällskontrakt som bryts. De har gjort mer än man kan förvänta sig av dem. Nu är det statens tur att stå för sin del av kontraktet, i det här fallet ekonomisk trygghet vid sjukdom. Den prövning som görs dag 180 är väldigt fyrkantig. Men det behöver inte vara så, vi kan ändra det här, säger Shekarabi.

I januari lade sjukförsäkringsutredningen ett förslag om att sjukpenningen ska räcka i 365 dagar för de flesta, inte som nu i 180 dagar. Sjukförsäkringsministern är beredd att lägga detta förslag på riksdagens bord.

– Men det som krävs nu är att en riksdagsmajoritet ställer sig bakom förslaget, säger han.

Ida Gabrielsson, Vänsterpartiets talesperson i sjukförsäkringsfrågor, är kritisk.

– Om Ardalan Shekarabi menar allvar med att han och regeringen vill förändra sjukförsäkringen och värna människors hälsa och trygghet förväntar jag mig att han inte bara passivt hänvisar till att det behövs en majoritet för förändring utan aktivt ser till att det faktiskt blir en sådan – genom att sätta ordentlig press på regeringens samarbetspartier C och L och få dem att backa.

Fotnot: Den första tidningen som berättade om Christines fall var Kungälvs-Posten.