Har hemligt matlager: Kan inte äta papper om kriget kommer

Publicerad 2022-04-19

VÄSTERÅS. Om kriget skulle komma i morgon finns det inga statliga lager med mat till svenskarna.

I Västerås har man tagit fram en plan om fienden slår ut telefoni och betalsystem. Och byggt ett topphemligt krislager kallat ”guldreserven” om matleveranser till staden slås ut.

– Det är väldigt mycket utredningar som görs. Men vi kan inte äta papper om kriget kommer, säger Johan Ahlström, riskingenjör på Västerås stad.

Porten som leder in i Mariaberget och det gigantiska skyddsrummet öppnas av Börje Andersson, förvaltare på Västerås stad. Strax innan han öppnar porten ber han Aftonbladets team om legitimation. För att försäkra sig om att vi är de journalister som vi utger oss för att vara – inte ryska propagandister eller spioner.

– Jag vill mest se att ni inte har ryska efternamn.

Han säger det med skämtsam ton samtidigt som han tittar på id-korten. Sedan fortsätter han:

– Men jag försöker införa lite rutiner för de här besöken nu.

Femtio meter ner finns en 40 centimeter tjock, massiv stålport. Från och med här är man på kärnvapensäkert område, skyddad från joniserad strålning. 3 500 personer ska kunna ta skydd vid ett anfall.

Rysslands invasion av Ukraina har satt Börje Anderssons uppdrag som förvaltare för det 70 år gamla skyddsrummet i ett nytt ljus.

Det håller på att inspekteras och ska rustas upp. Om regeringen beslutar om en höjd beredskap måste det kunna stå redo på 48 timmar.

Sverige skrotade lagren

Men det är mer än skyddsrum som måste stå redo.

– Det finns så klart en risk att vi attackeras med bomber eller kärnvapen. Men det är nog troligare att elförsörjning slås ut eller att matleveranser skärs av till Mälardalen. Vi var tvungna att ha en plan, säger han.

Vi återkommer till den.

I december varnade Livsmedelsverket i en rapport för att svält i Sverige är en möjlig risk. Det om vi utsätts för ett väpnat angrepp, vid höjd beredskap – eller om en säkerhetspolitisk kris bryter ut i vårt närområde.

Från och med den här stålporten är man på kärnvapensäkert område.

I dag finns inga civila beredskapslager med mat eller andra förnödenheter.

Den mat som finns i landets matbutiker och på centrallager är den som finns, enligt principen just-in-time. Om mattransporter skulle skäras av helt håller lagren i genomsnitt tio, tolv dagar, säger Livsmedelsverket till DN, även om det kan variera mellan olika varor.

Så har det inte alltid varit. Under efterkrigstiden byggde Sverige upp beredskapslager med drivmedel, handelsgödsel och annat som behövdes för att hålla i gång jordbruk och inhemsk matproduktion. Så sent som på 90-talet, när jordbrukets  självförsörjningsmål slopades, byggdes förråd med färdig mat ut. 

Johan Ahlström tror att kommuner som redan drabbats av större kriser är de som är bäst preppade för ett krig.

”Risk för plundring”

Men medan Finland har kvar beredskapslagren – förråd med mat, sjukvårdsutrustning och olja på hemliga platser i de finska skogarna – så skrotade Sverige sina kring millennieskiftet.

– Finland behöll sin hemförsäkring, medan vi sa upp vår, säger Daniel K Jonsson, forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.

Sveriges självförsörjning av mat är också betydligt lägre i dag än då. EU-inträdet ökade konkurrensen från andra länder och slopat mål om självförsörjning ledde till att lantbruk lades ner. I dag har de skenande priserna på diesel, el, foder och gödsel tvingat många bönder att dra ner, vissa har lagt ner helt.

Ukraina, även kallad Europas kornbod, har varnat för att kriget gjort 40 procent av deras jordbruksmark obrukbar.

– Om vi hamnar i en utdragen kris med krig i Europa och stora störningar i internationella leveranskedjor blir vi extra sårbara, säger Camilla Eriksson, även hon forskare och expert på försörjningsberedskap vid FOI.

Den så kallade guldreserven är till för de allra sköraste invånarna.

Vi återvänder till skyddsrummet i Västerås och kommunens plan. I december stod den så kallade guldreserven klar: ett matlager på en topphemlig plats. Aftonbladet får på inga villkor besöka lagret.

– Det finns risk för plundring eller att fienden vill komma åt det, säger Jonas Ahlström.

Det ska hålla de sköraste invånarna – på förskolor, skolor, äldreboenden liksom dem med försörjningsstöd – med frystorkad mat i sju dagar om krisen är framme. Hållbarhet: 25 år.

Elgeneratorer och vattentankar har köpts in till skolkök där maten kommer att lagas.

– Man behöver bara tillsätta lite varmt vatten så är maten klar, berättar Jonas Ahlström och visar en stor konservburk med krämigt ris och grönsaker.

Eget ansvar att ha mat

Kommuners verksamheter bör ha krislager, men det är en rekommendation i dag, inte ett krav. Och långt ifrån alla kommuner har preppat som Västerås.

Alla vuxna, friska invånare måste själva ha beredskap för ett läge där matleveranser, el och kommunikationer slås ut. Enligt MSB ska vi ha mat, vatten och förnödenheter hemma för minst sju dagar.

– Nu gick strömmen! Det är reservaggregatet som går nu, utropar Börje Andersson, förvaltare på Västerås stad, förvånat, men blir nöjd en stund senare när han hör att det var elektrikerna som testade systemet.

– Men kriget i Ukraina har satt den svenska beredskapen i blixtbelysning. Utredningar har gjorts, andra görs eller ska göras. Men det finns i dag ingen sammanhållen organisation för civilt försvar, det är i ett planeringsskede, säger Daniel K Jonsson, på FOI.

Nu ska en särskild utredare utreda vilken myndighet som ska ha ansvar för att det finns basvaror i landet. Den förväntas vara färdig i maj 2023 – och Pär Aleljung har en förhoppning om vad den ska resultera i:

– Jag hoppas att den landar i att det behövs någon form av beredskapslager. Vi är flera myndigheter som har lyft frågan i ett antal år, säger han.

– Men det måste bli ett slags omsättningslager där man tar ut mat och fyller på med jämna mellanrum, inte att maten står bortglömd i 25 år.

”Staten måste ta kontroll”

Johan Ahlström tror att kommuner som redan drabbats av större kriser är de som är bäst preppade i dag.

– Vi hade skogsbränderna i Västmanland 2014 som vi lärde oss mycket av.

Johan Ahlström tycker att staten måste ta en bättre kontroll över det svenska beredskapsarbetet. Nu jobbar alla kommuner på sitt håll och får uppfinna hjulet själva, menar han.

– Det görs väldigt många utredningar på myndigheterna. Det går för långsamt, vi kan ju inte äta papper om kriget kommer.

”Kriget i Ukraina har satt den svenska beredskapen i blixtbelysning”, Daniel K Jonsson på FOI.