Damberg vill ge MSB större roll vid olyckor

Klara Stefansson/TT

Publicerad 2020-05-08

Efter de omfattande bränderna sommaren 2018 – nu vill regeringen ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den formella rätten att fördela resurser över landet vid stora räddningsinsatser.

Sommaren 2018 stod stora delar av Sverige i brand. Tiotusentals hektar skog drabbades i län som Gävleborg, Dalarna och Jämtland.

Regeringens utredare konstaterade i efterhand att räddningsarbetet fungerade betydligt snabbare där det fanns en fungerande systemledning och beredskap, jämfört med där det saknades.

Med bakgrund i utvärderingen av arbetet med bränderna har regeringen nu beslutat om en lagrådsremiss med en rad förslag på ändringar i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Man vill införa en starkare statlig styrning av kommunernas förebyggande verksamhet och räddningstjänst.

– Det handlar om att vi ska ha mer likvärdig räddningstjänst över landet, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) till TT.

Ger MSB ansvar

Regeringen föreslår att MSB ges den formella rätten att prioritera och fördela resurser vid omfattande räddningsinsatser. Mikael Damberg kommenterar:

– Det man egentligen gjorde under skogsbränderna, men som man kanske inte fullt ut hade lagstöd för att göra.

MSB föreslås även ta över tillsynen och stödet till kommunerna, något som i dag sköts av länsstyrelserna.

– Länsstyrelserna är fortsatt viktiga tycker vi. Så vi väljer att låta dem ha en roll i insamling av information, så att de fortfarande har kunskap och en viktig roll i att behjälpa MSB.

I förslaget får länsstyrelserna behålla de pengar man skulle ha fått för tillsynsarbetet, cirka 8,4 miljoner kronor.

"Erfarenhet över tid"

Vidare vill regeringen att kommunerna ska tvingas ingå i ett ledningssystem.

– De större regionerna har detta, men mindre räddningstjänster i landet har inte haft den typen av uppbackning. Det såg vi att vi led av 2018 med de stora skogsbränderna, säger Mikael Damberg.

TT: Skogsbränderna var ju redan 2018, varför har förslaget om lagändringar inte kommit tidigare?

– Det har kommit två utredningar efter varandra och vi har försökt bygga erfarenhet över tid. Man hade kunnat gå fram med några ändringar lite tidigare, men då hade man behövt ändra samma lagstiftning en gång till. Det ville vi inte göra. Vi ville modernisera lagstiftningen vid ett tillfälle – och nu gör vi det.

En kostnad om 45 miljoner kronor för att kompensera kommunerna för lagändringarna har redan lagts in i årets budget, enligt Damberg.

Lagförslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2021.