Presidenten mot valseger i Tchad

helskärm

President Idriss Déby går mot en väntad seger i Tchads presidentval. Samtidigt kommer rapporter om strider mellan militär och rebeller i norra delarna av landet.

När 51 av 61 departement räknats hade Déby fått flest röster i samtliga utom ett, enligt landets valnämnd. Enligt en av valnämndens chefer hade dock bara en knapp tredjedel av alla röster räknats efter valet förra söndagen. Ett slutgiltigt resultat kan dröja till 25 april.

Den tidigare militärbefälhavaren Déby tog makten i en kupp 1990 vartefter han införde demokratiska val ‒ som han konsekvent vunnit. I årets val utmanades han av fem andra aspiranter, men bedömare ansåg på förhand att rivalernas chanser var små. Att Déby ställde upp för omval fick flera oppositionella att uppmana till bojkott av valet.

Strider i norr

Inför valet hade Tchad ‒ vars sittande president är en nära allierad till de västmakter som bekämpar jihadiströrelser i Sahel ‒ bland annat upplöst fredliga demonstrationer med våld och genomfört räder mot oppositionella.

FN har kritiserat agerandet och USA har uppmanat landet att "försäkra att valet är fritt, rättvist och transparent".

Under lördagen meddelade landets militär att de "förstört" en grupp rebeller i norra Tchad om hade genomfört attacker i ett försök att störa valet. "Äventyret är över för legosoldaterna från Libyen", skriver kommunikationsminister Cherif Mahamat Zene på Twitter. Enligt ögonvittnen till nyhetsbyrån AFP syns stor militär närvaro i norra Tchad.

Storbritannien: Lämna landet

Risken för ökat våld i landet och i huvudstaden N'Djamena fick USA att på lördagen beordra all icke-nödvändig personal vid ambassaden att lämna landet och Storbritannien har uppmanat sina medborgare att lämna Tchad så fort det går.

Efter en ändring av landets författning kan Idriss Déby, om han vinner valet, bli omvald ytterligare en gång och då sitta kvar till 2033. Författningsändringen 2018 ger presidenten även mer makt då posterna vicepresident och premiärminister avskaffades och presidenten blev regeringschef som utser samtliga ministrar och har formellt inflytande vid tillsättningar av domare, generaler och höga chefer inom statliga företag.