Lätt att elever i framkant hamnar i skymundan

helskärm

Elever som ligger långt fram i undervisningen får sällan de utmaningar de skulle behöva. Som en konsekvens riskerar de högpresterande eleverna att tappa motivationen, bli passiva – och misslyckas.

Skolinspektionen har granskat hur 29 skolor i landet arbetar för att högpresterande elever i årskurs 4 ska behålla sitt intresse för skolarbetet och nå sin fulla potential.

På merparten (24 stycken) av de besökta skolorna tenderar frågan att falla bort, eller får stå tillbaka därför att elever i behov av stöd är i fokus. På flera skolor rådde en osäkerhet kring vilka elever som egentligen skulle behöva fler utmaningar.

– Eftersom ett antal elever i årskurs 4 redan slutat prestera kan man missa att anledningen för en del är att de är understimulerade, inte att de har svårt att lära, säger Ulrika Rosengren, projektledare för granskningen.

Ett slöseri

Skolinspektionen pekar i rapporten på ett slöseri:

– Om vi inte låter alla elever utvecklas så långt som möjligt blir det ett resursslöseri för samhället. Konsekvensen för de enskilda eleverna kan ju bli att de slutar presterar och i värsta fall blir hemmasittare, säger Ulrika Rosengren.

Hon påpekar att det handlar om en ganska stor grupp. Mellan 15 och 20 procent i en elevkull bedöms vara högpresterande och fem procent kan räknas som särskilt begåvade.

– Det finns nog ett stort mörkertal och det är sorgligt att det finns elever som inte trivs i skolan därför att de tycker att det är ointressant.

Lärarbrist

Chansen för de högpresterande att bli uppmärksammade och få tuffare utmaningar tycks dock vara större om skolan har en hög andel behöriga lärare, enligt Skolinspektionens rapport.

– Det är kanske inte så konstigt att en behörig lärare har lättare att hitta stimulans och utmaningar för dessa elever. Utmaningen för rektorerna är att det råder lärarbrist, säger Ulrika Rosengren.

Även högpresterande gymnasieelever riskerar att få långtråkigt, visade en rapport som Skolinspektionen publicerade för fyra år sedan. Granskningen var inriktad på elever på det naturvetenskapliga programmet.

– Man skulle vilja att det hade hänt mer, men min känsla är ändå att vi denna gång inte mottagits lika undrande och skeptiskt på skolorna. De skolor vi har besökt denna gång har varit väldigt intresserade av att bli bättre på detta, säger Ulrika Rosengren.