Staffan Heimerson: ”Det känns förfärligt”

Nivette Dawod

De delade boende i Kabul, men var konkurrenter på fältet.

Aftonbladets mångårige kolumnist och världsreporter Staffan Heimerson minns Nils Horner som en god vän och skicklig journalist.

– Han var en oändligt nyttig korrespondent.

Staffan Heimerson, 78, tog emot beskedet på tisdagsförmiddagen om att vännen och erfarne konkurrenten Nils Horner, 51, skjutits till döds i Kabul.

– Det känns förfärligt förstås, är hans första kommentar.

De båda journalisterna kände varandra sedan lång tid tillbaka. Redan på 1990-talet träffades de i USA, när Heimerson var korrespondent på plats, och Nils Horner skrev bland annat för tidningen Café.

Men det var framförallt i Afghanistan, i början av 2000-talet, som de både fick bra kontakt.

– Vi delade bostad i Kabul hos Svenska Afghanistankommittén. Det var ett litet gästhus. Där tillbringade vi mycket tid.

Han beskriver Nils Horner som en respekterad konkurrent, och en god vän.

– Men förutom hans kunskap och effektivitet var han något av en ensamvarg. Det var inte så att han var ogenerös, men han jobbade metodiskt och skickligt och det gjorde honom till den nyttigaste korrespondenten, säger Staffan Heimerson.

”Alltid stor närvaro”

Han beskriver en särskild händelse på våren 2002, när de båda träffade den afghanske kungen som återvände till Kabul.

– Vi stod på olika platser vid händelsen, men sedan när vi kom tillbaka till vår gemensamma bostad och jag satt och skrev och han klippte i sina band så hörde jag hur nära kungen han varit. Hur många röster han hade fångat. Det var ett typiskt Nils Horner-jobb, alltid stor närvaro.

Proffsig, reserverad, men också mycket vänlig. Så beskriver Staffan Heimerson vännen Nils Horner.

– Hans nyttighet för mig som lyssnare var oändlig.

Att han skjutits till döds i Kabul säger mycket om utvecklingen i Afghanistan, tycker Heimerson.

– Efter tolv års krig är det kanske oändligt mycket bättre nu än under talibanernas tid. Men det är fortfarande en mycket vansklig plats.

Aftonbladets publisher Jan Helin kommenterar också den fruktansvärda händelsen:

– Det är så fruktansvärt sorgligt. Nils Horner var en av de bästa, en fullblodsreporter. Sverige har förlorat en viktig och kunnig röst från världen. Vi journalister har förlorat en förebild. Mina tankar går till Nils Horners familj och kollegorna på Sveriges Radio.