"Historisk vändpunkt" med klar klimatlag i EU

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2021-04-21

Jytte Guteland, socialdemokratisk EU-parlamentariker, är en av dem som förhandlat fram uppgörelsen om klimatmål för EU till 2030 och framåt. Arkivbild.

En historisk vändpunkt, en bebis som ska växa sig stark. Så tycker förhandlarna själva om den klimatlag som medlemsländerna och EU-parlamentet har enats om.

Men alla länder behöver inte ha nollutsläpp år 2050. Miljörörelsen talar om ett "fiasko".

Hela natten mot onsdagen satt förhandlarna i Bryssel och brottades med orden för att nå en kompromiss.

Efter 14 timmar kom lösningen.

"Vi är mycket nöjda med den preliminära uppgörelse vi nått. Den europeiska klimatlagen spikar ramen för EU:s klimatlagstiftning 30 år framåt", säger den portugisiske klimat- och miljöministern Joao Pedro Matos Fernandes i ett uttalande.

Nollutsläpp 2050

Klimatlagens främsta mål är att EU ska vara klimatneutralt år 2050. Det ska uppnås med hjälp av att koldioxidutsläppen till år 2030 ska ha minskat med 55 procent jämfört med nivåerna 1990.

Den sistnämnda siffran är vad EU:s medlemsländer velat landa i, medan EU-parlamentet krävt ett skarpare 2030-mål på 60 procent. I slutkompromissen görs dock vissa åtaganden som gör att målsiffran även kan skrivas som 57 procent.

Nya mål ska även tas fram till år 2040. Och ett klimatpolitiskt råd inrättas för att hålla vetenskaplig koll på utvecklingen.

Klimat- och miljöminister Per Bolund har följt slutdrabbningen på håll. Han hade hoppats på tuffare krav, men allt i EU-samarbete handlar om kompromisser, noterar han.

– Jag är säker på att vi kommer att kunna minska utsläppen snabbare än de mål som satts upp, säger Bolund till TT.

"Ett nyfött barn"

För EU-parlamentets del har den svenska ledamoten Jytte Guteland (S) varit huvudförhandlare. Hon är i huvudsak nöjd med resultatet.

– Det är ingen hemlighet att jag hade velat ha mer. Men det här är en bra start. Vi har byggt in en konstruktion i den här klimatlagen som gör den väldigt stark, säger Guteland på en pressträff via webben och talar om en "historisk vändpunkt".

Att nollutsläppen år 2050 bara ska gälla för EU totalt sett, och inte för varje medlemsland i sig, öppnar samtidigt för att vissa länder kan och kommer att släpa efter.

– Vi jobbade också med det på småtimmarna, men medlemsstaterna var benhårda, säger Guteland.

Hon räknar ändå med att klimatlagen med tiden ska driva fram hårdare krav på alla.

– Det här är starten. Man kan se det som ett nyfött barn som kommer att växa sig starkare och starkare och bli en väldigt viktig person, säger Guteland.

"Blandade känslor"

Gutelands svenska kollegor i EU-parlamentet ger uppgörelsen både stöd och kritik.

– Vi är positiva till att 55 procent gick igenom. Vi tycker att det är en rimlig målsättning. Vi tror att det är viktigt att alla kan stödja det här, säger Jessica Polfjärd (M).

– Det är blandade känslor. Det är ju en enorm möjlighet och en enorm vinst för klimatet att vi nu höjer ambitionen, men besvikelsen ligger i att det hade kunnat gå ännu längre, anser Emma Wiesner (C).

Pär Holmgren (MP) går ännu längre och kallar uppgörelsen för ett "fiasko" i ett pressmeddelande.

– Det enskilt mest allvarliga är att vissa nu kommer att måla upp det här som en seger för klimatet och därmed skicka ut någon signal om att vi har det här under kontroll – vilket vi absolut inte har. Det är väldigt väldigt allvarligt, säger Holmgren till TT.