Skolexpert: Beslutet borde ha fattats tidigare

Av: TT

Publicerad:
Studier i hemmet är långt ifrån en självklarhet för alla gymnasieelever. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Studier i hemmet är långt ifrån en självklarhet för alla gymnasieelever. Arkivbild.

Beslutet om distansundervisning på Sveriges gymnasieskolor borde ha kommit tidigare. Det säger skolexperten och debattören Per Kornhall.

– Det har varit en absurd situation.

Regeringen meddelar att Sveriges gymnasieskolor rekommenderas gå över till distans- och fjärrundervisning från och med måndag fram till den 6 januari. Över en helg ska skolorna ställa om och precis som i våras hålla elever borta från klassrummen så gott det går.

Praktiskt lär inte omställningen innebära några problem, säger Per Kornhall, tidigare gymnasielektor och undervisningsråd på Skolverket samt medlem av Kungliga vetenskapsakademiens skolkommitté. Han är också representant i EU-kommissionens nätverk av oberoende skolexperter.

– De var väldigt snabba i våras. Vi har en väldig fördel i Sverige i att vi har Europas mest digitala skola. Den digitala infrastrukturen, den digitala nivån på apparater för lärare, är otroligt välutbyggd och man skapade sig rutiner i våras.

Samtidigt kommer det inte vara lätt och sannolikt innebära påfrestningar för elever med en frånvaro- och motivationsproblematik.

– De sårbara är de med tuffa socioekonomiska förutsättningar hemma. Det är inte så lätt om det inte finns tillräckligt med datorer, och du bor trångt, och så ska man bedriva distansundervisning. Vart ska du ta vägen på dagarna? Du har inget rum att dra dig tillbaka till, säger Kornhall.

Ingen skollunch

Rädda Barnen bedriver i Sverige ett arbete för att hjälpa barn som utsätts för våld och kunde i våras se att för många barn innebar distansundervisning en utsatthet. Under april–juni tog organisationen emot lika många samtal som under hela 2019.

– Det ökar risken att utsättas för våld, hedersrelaterat våld och förtryck, säger Erik Ulnes, socionom på Rädda Barnen.

Samtidigt riskerar unga att få sämre betyg för att de inte deltar aktivt i undervisningen, eftersom en person som sitter hemma och har fem syskon som leker omkring sig kan ha svårt att svara på lärarens frågor, säger Ulnes.

En annan aspekt är skollunchen.

– För många familjer som vi möter som lever på marginalen så innebär att ordna mat till två–tre barn en orimligt hög kostnad som inte går ihop. I våras slutade det med att vi fick jobba för att säkerställa att vissa familjer fick mat.

Skolor måste därför säkerställa att det går att hämta ut mat i skolan, säger Ulnes.

Kommuner upplevde också att färre anmälningar till socialtjänsten gjordes under våren, och vilket enligt Rädda Barnen inte beror på att färre farit illa utan att man missat att fånga upp barn och unga. Organisationen uppmanar därför vuxna att alltid göra en anmälan om man har en dålig magkänsla över ett barns välbefinnande.

Kritiserat FHM

Samtidigt är Per Kornhall av åsikten att distansundervisning borde ha införts långt tidigare under den andra coronavågen. Han har i sin blogg på Skolvärlden kritiserat Folkhälsomyndighetens strategi hårt.

– Det har varit en absurd situation. En tanke jag måste dela med många människor är att vi har uppmanats av vår statsminister som vuxna att inte träffa några vänner. Samtidigt har jag skickat iväg en vuxen ung kvinna till en skola med 1 000 elever. Det går bara inte ihop.

Distansundervisning är inget heligt ändamål och Sverige lägger inte ned miljarder på skolan för att det anses onödigt, säger Per Kornhall. Samtidigt är konsekvenserna av hur undervisningen påverkades i våras inte helt klarlagd, påpekar han. Det finns en uttryckt oro men inga konkreta bevis på att betygsättningen påverkades.

– Det är klart att det har negativa konsekvenser men någonstans måste vi dra skillnaden mellan att låta människor dö. Och den gränsen har vi passerat för länge sedan.

Publicerad: