Bakgrund: Tillslagen i Ryssland och Belarus

De senaste veckorna har myndigheter i både Ryssland och Belarus gjort större tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater. Här är några av dem.

Komanda 29

Den ryska föreningen Komanda 29 skulle ha blivit sju år i augusti 2021. Komanda betyder grupp och 29 anspelar på artikel 29 i konstitutionen som ska garantera medborgarna rätt till tankefrihet, pressfrihet, och fri informationsspridning.

Journalister och advokater har hjälpt ryssar som anklagats för informationsbrott och landsförräderi, bland annat försvarade de Navalnyjs antikorruptionsstiftelse FBK i fallet om extremiststämpling.

Komanda 29 drev också en sajt med bland annat råd om hur man ska bete sig vid husrannsakan, i samband med gripanden och vad man bör säga vid förhör. Sajten har haft 71 000 unika besökare per månad, enligt dem själva.

Föreningen har även kämpat för att handlingar kring den svenske diplomaten Raoul Wallenbergs död ska offentliggöras.

Den 16 juli blockerades sajten och myndigheterna har officiellt kopplat Komanda 29 till en ”oönskad” organisation. Den 18 juli meddelade föreningen att de avslutar sin verksamhet, men advokaterna ska fortsätta arbetet separat.

Medier

De två senaste månaderna har myndigheter i Belarus genomfört husrannsakningar hos minst 59 journalister och över tio oberoende redaktioner. Minst 37 journalister har gripits. Två oberoende nyhetssajter har blockerats.

I Ryssland genomförde polis i slutet av juni husrannsakan hos tre grävande journalister på redaktionen Proekt samt deras anhöriga. Proekt (”Projektet”) har publicerat flera avslöjanden om den ryska eliten och hur högt uppsatta tjänstemän utnyttjar familjemedlemmar för att dölja sina tillgångar.

Den 15 juli pekade ryska myndigheter ut Proekts amerikanska utgivare som ”oönskad”. Samma dag skrevs flera journalister från olika redaktioner in på listan över ”utländska agenter”.

Belarusiska organisationer

Den 14 juli slog polisen till mot 23 icke-statliga organisationer och greps 15 personer under ett dygn. Minst fem av dem var människorättsorganisationer.

Elva av de gripna var medarbetare på en av de mest inflytelserika människorättsorganisationerna i Belarus – Vjasna (som betyder vår).

Vjasna bildades år 1996, när Belarus även då upplevde en våg av politisk repression i samband med protester. Redan då använde poliser våld mot demonstranterna. Sedan dess har organisationen hjälpt tusentals personer med juridiskt stöd. Medarbetare på organisationen registrerar övergrepp, tortyr, politiska förföljelser, förhållanden i fängelser och hjälper fångarnas närstående att skriva klagomål. Vjasna har under 20 års tid drivit frågan om förbud mot dödsstraff i Belarus.

Sedan 2008 har organisationen även arbetat med valövervakning i samarbete med den belarusiska Helsingforskommittén (Civil Rights Defenders).

Vjasna fortsätter sin verksamhet.