Polisens ödesdom om gängvåldet: Vi kommer aldrig kunna gå tillbaka

55 våldsdåd på tre månader – 452 häktade

Publicerad 2023-04-01

Våldsvågen mot Stockholm har skördat liv, förstört byggnader, och tvingat livrädda anhöriga på flykt. I snitt har det skett en sprängning eller skjutning mer än varannan dag de senaste tre månaderna.

Samtidigt har polisen gjort fler beslag än på länge och rekordmånga sitter häktade.

– Det här har blivit ett så pass stort samhällsproblem att vi kommer ha kvar det över tid, säger Niclas Andersson, operativt ansvarig för den särskilda händelsen ”Frank”.

Det började med en dödsskjutning på juldagen.

En 27-årig utpekad medlem i Dödspatrullen bar inte skyddsväst just den dagen. Han, som under lång tid levt under en hotbild, bland annat för sin misstänkta delaktighet i Einárs död, hade firat jul hos släkten och hade garden nere.

Men utanför huset i Rinkeby väntade maskerade gärningsmän – 27-åringen sköts till döds på väg till sin bil.

Mordet blev startskottet för den våldsvåg av aldrig tidigare skådade mått som sedan dess svept över Stockholm.

Det rör sig om flera konflikter som blossat upp samtidigt inom och mellan Stockholms 52 kriminella nätverk.

Äldre kriminella har tröttnat

Dörrar har sprängts. Hus med barn i har beskjutits. Gängkriminella har dött och personer som liknat en gängkriminell har beskjutits.

Och anhöriga – som nu fått se sig som en ny måltavla i konflikterna – har mördats.

I januari skedde en uppmärksammad sprängning vid en restaurang på Södermalm i centrala Stockholm.

Aftonbladets sammanställning visar att sedan den 25 december, till och med den 27 mars, har 55 skjutningar och sprängningar drabbat Region Stockholm.

– Jag har varit polis i 30 år och aldrig upplevt en sådan belastning av så många grova våldsbrott. Det har varit otroligt ansträngande, säger Niclas Andersson, operativt ansvarig för den särskilda händelsen ”Frank” vid Stockholmspolisen.

Inte bara polisen känner av det nya, våldsammare läget. Även nätverks­kriminella själva.

– Vi ser flera kriminella nätverk, främst med lite äldre aktörer, som inte vill vara en del av detta. De hämnas inte längre oförrätter på samma sätt som innan, utan försöker förhandla eller köpa sig ur det i stället, för att inte riskeras dras in i den spiral vi sett nu. De kanske är fäder och vill inte riskera att bli skjutna av en hyrd 14-åring, säger Niclas Andersson.

”Frank” har kunnat förhindra flera mord, berättar Niclas Andersson.

Förhindrat flera mord

Ett skäl till eskaleringen tror Andersson är att hjärnorna i de stridande nätverken befinner sig i andra länder än i Sverige.

– De driver på så sätt den här utvecklingen med ganska liten risk för egen del. Man tar ingen hänsyn till konsekvenserna utan har bestämt sig för att komma segrande ur konflikten till vilket pris som helst.

Den 20 januari, efter att 21 våldsdåd hade skakat Stockholm, fick den särskilda händelsen SH Frank ett operativt fokus för att hantera situationen.

Poliser från andra regioner lånades in och Stockholmspolisen jobbade övertid.

Även om skjutningarna och sprängningarna fortsatte i en till synes oförminskad skala började samtidigt polisen göra flera gripanden och beslag.

Fram till den 27 mars i år, inom ramen för operation ”Frank”, har man gjort följande beslag:

  • 82 pistoler.
  • 20 automatvapen.
  • 9 handgranater.
  • 33 kilo dynamit.
  • 54 sprängkapslar.
  • Ett hundratal kilo narkotika av olika preparat.

– Vi har även kunnat förhindra ett flertal mord den senaste tiden just för att vi kunnat förutse vem som kommer att mörda och vem som kommer att falla offer. I vissa fall har vi flyttat offret innan mordet, i andra fall har vi lyckats stoppa gärningsmännen med vapen i hand innan dådet, säger Niclas Andersson.

Mord på anhöriga

Just nu sitter 452 personer häktade, en rekordhög siffra.

Att så många inom den nätverkskriminella miljön är frihetsberövade är på många vis positivt.

Men att så många som är beredda att döda sitter inspärrade innebär samtidigt att den trend som polisen länge sett, att gängen rekryterar allt yngre medlemmar, ibland till och med barn, ökar.

– Oftast är de nya som rekryteras kända av oss, men inte för så här grov brottslighet, när de plötsligt står med vapen i hand. Det är en eskalering och ett cyniskt användande av unga killar. Gängen utnyttjar dem bara och bryr sig inte om deras väl och ve alls. De unga killarna å sin sida tror att de ska få en kriminell karriär med pengar och status men oftast slutar de bara inlåsta eller döda.

I mars gick polisen ut i ett tv-program med en efterlysning av en 25-årig man. Han är på flykt, misstänkt för att tillsammans med en annan ha skjutit mot en villa i Uppsalatrakten.

I villan bodde anhöriga till Rawa Majid, den så kallade Kurdiska räven, som enligt polisen är en av de drivande parterna i en blodig konflikt som flera av våldsbrotten kan kopplas till.

Rawa Majid, 36, är mannen bakom smeknamnet Kurdiska räven. Han är häktad i sin frånvaro för  och misstänks ha beordrat flera våldsdåd. Här på bild tillsammans med delar av de allierade i Bronätverket.

Tre timmar efter att programmet sänts knackar det på en dörr i Tullinge. En man öppnar, han är pappa till 25-åringen. Han skjuts ihjäl.

Dådet tros vara det första mordet som är direkt riktat mot anhöriga – när de som vill hämnas inte kan nå den tilltänkta måltavlan direkt.

Att tredje part och anhöriga på något vis drabbas av denna typ av våldsdåd har blivit vanligare.

När en stor sprängladdning detonerade i Hässelby den 16 mars totalförstördes inte bara ett radhus – ett 50-tal andra fick skador. Boende har berättat hur de får hålla ihop husen med spännband.

Ett krig som inte går att vinna

Men att anhöriga blir direkta måltavlor är något nytt för Sverige.

– Gränser som tidigare varit tabu har passerats. Till viss del beror det mycket på att de som är de egentliga måltavlorna befinner sig utomlands eller gömda och att man därför väljer de anhöriga i stället. Men det säger också något om hur vårt svenska samhälle tagit en negativ väg.

– Vi gör mycket jobb och får många lagförda men det är inte den enskilda faktorn som kommer att bryta den här utvecklingen, det krävs mycket mer från hela samhället, säger Niclas Andersson.

Många av de källor Aftonbladet talat med beskriver hur kampen mot gängen är en strid som inte går att vinna – bara stävja.

Niclas Andersson är beredd att hålla med. Han säger att vi troligtvis aldrig kommer att kunna återgå till hur det såg ut för 20 eller 30 år sedan.

– Den våldsvåg vi sett nu kommer successivt att minska, det tror jag. Men det här har blivit ett så pass stort samhällsproblem att vi kommer ha kvar det över tid.

En 15-åring sköts till döds i Skogås i januari.