Danmark vill få fler organdonationer

helskärm

För många danskar dör i väntan på nya organ. Ett problem är att det är svårt att avgöra om en presumtiv donator är hjärndöd, och därför vill danska politiker ändra kriterierna för hjärtdöd, och därmed rädda liv, skriver Ritzau.

– Med erfarenhet från utlandet kan vi se att det är givande att använda hjärtdödskriteriet, alltså att hjärtat slutar slå, som komplement till hjärndödskriteriet, säger sjukvårds- och hälsoministern Ellen Trane Nørby, Venstre, till Jyllands-Posten.

Det finns en bred politisk vilja i landet att öka antalet donationer med mellan 20 och 40 procent från år 2020. Ett hinder är att patienter som enbart hålls vid liv med respiratorer och där hjärndöd inte kan konstateras inte kan bli donatorer – oavsett om de eller deras efterlevande tidigare uttryckt en sådan vilja.

– Om hjärtdödskriteriet gäller kan man stänga av respiratorn när det inte återstår några möjligheter att rädda patientens liv, i typfallet en patient med svåra hjärnskador. Då kan man donera organen, säger Helle Haubro Andersen, chef för danska Center for organdonation, som har varit med att ta fram det medicinska underlag politikerna har att ta ställning till.

– Det här kommer att rädda människoliv, säger hon.

I fjol röstade folketinget ned ett medborgarförslag om att alla vuxna invånare i Danmark ska ses som organdonatorer.

Över en miljon danskar är registrerade organdonatorer och under 2018 fick 329 personer organ från en donator. Vid årsskiftet stod 477 personer i kö för ett nytt organ.

I Sverige var enligt Nationellt donationscentrum i fjol 1,6 miljoner personer registrerade som donatorer och början av 2018 behövdes drygt 800 organ.