Storpack i butiken ökar matsvinnet

Storförpackningar i matbutikerna leder till att vi köper mer än vi behöver. Och det ökar matsvinnet.

– Vi borde fokusera på att förpacka maten så att mindre mat slängs, säger Helén Williams, forskare vid Karlstads universitet.

Alla har väl slängt mat. Något som stått för länge i kylen, frukt som har blivit dålig eller så har vi sköljt bort det sista ut yoghurtförpackningen. Men varför blir det så? Det finns många förklaringar. Men en orsak, visar en ny forskningsrapport från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, är hur maten förpackas.

I studien har forskarlaget, ledda av docent Helén Williams, i detalj följt 37 hushåll i Karlstad och Stockholm som under en veckas tid fick mäta sitt matavfall och föra detaljerad dagbok. Och slutsatsen är något förvånande att de som köper storförpackningar ofta slänger mer mat.

– Vi köper helt enkelt mer mat än vad vi behöver, säger Helén Williams.

Äter inte upp allt

Storförpackningar lurar oss att köpa mer mat än vi klara av att äta upp. Och det som blir över hamnar i sophinken. En slutsats från studien är att det är klimatsmart att välja portionsförpackat eller mindre förpackningar.

Utformningen av förpackningarna är särskilt viktiga för mejerivaror, kött och fisk, bröd och matvaror med lång hållbarhet. För mejerivaror orsakade förpackningens utformning nästan 70 procent av det uppkomna svinnet.

Produkter med lång hållbarhet förvandlas ofta till en produkt med kort hållbarhet när de väl öppnas. Flera hushåll slängde exempelvis såser, tomatprodukter och oliver då förpackningen innehöll för stor mängd och osäkerheten kring hållbarheten var stor.

Ett av problemen är att storleken på förpackningarna inte är anpassade efter hur samhället ser ut. Studien visar att matsvinnet är störst i ensamhushåll.

– Över 50 procent av hushållen i Sverige har högst två personer. Då är storförpackningar ofta inte ett bra köp även om kilopriset blir lägre. Men storpack är inte ett bekymmer för hushåll som planerade väl och hade strategier för att hantera rester, säger Helén Williams.

Se till kundens behov

Resultatet av forskningsrapporten är en utmaning till livsmedelsindustrin att jobba med förpackningarnas utformning och storlek så att de bättre motsvarar kundernas behov.

– Jag tror att om man menar allvar med att arbeta för en hållbar utveckling är det inte en bra strategi att få kunder att köpa mer än de behöver.

Till exempel pekar hon på att förpackningar för trögflytande mejeriprodukter behöver förbättras. Svårigheten att tömma förpackningar av yoghurt, fil och creme fraiche var överlägset den orsak som de flest angav som skäl att man slängde produkten.

Oroande misstanke

Hon har också en misstanke efter studien som ska utredas vidare. En misstanke som oroar.

– Jag tror att det i dag är så att för en del varor är det ekonomiskt rationellt för kunden att köpa mycket och sedan slänga, i stället för att köpa mindre förpackningar. Det anser jag är miljömässigt förkastligt.

I väntan på att livsmedelindustrin ska ta sitt ansvar och börjar erbjuda förpackningar bättre anpassade till konsumenternas behov finns utmaningen för oss som handlar i affären att själva börja tänka mer miljösmart. Helén Williams ger några enkla råd, som att inte köpa hem mer än man kan äta upp och att inte slaviskt slänga mat som nått sitt bäst-före-datum.

De mindre förpackningarna kanske kostar lite mer per kilo eller liter. Men köper vi bara den mat vi äter upp kan det ändå löna sig.

– Om konsumenten slänger 15 procent av det som bärs hem då säljer branschen 15 procent mer till oss än vad som behövs, konstaterar Helén Williams.