Wolfgang Hansson: Går May i Putins fälla?
Storbritanniens Theresa May tog till storsläggan mot Ryssland som straff för nervgasattacken mot en rysk dubbelagent.
Men de flesta åtgärderna är bara en del av ett diplomatiskt spel.
Tänk om detta är precis vad Putin vill?
Mays beslut att utvisa 23 ryska diplomater var en väntad åtgärd. En kraftig markering men samtidigt ett slag i luften. Om det inte kommer mer var den brittiska premiärministerns åtgärdspaket en besvikelse för dem som ville se verkligt hårda tag mot Ryssland.
Att varken det brittiska kungahuset eller några ministrar kommer att besöka fotbolls-VM i Ryssland i sommar är knappast något som får Kreml att darra i knävecken.
Ryssland kommer att svara med att utvisa motsvarande antal brittiska diplomater från Ryssland och replikera med samma allmänna djupfrysning av kontakter på hög nivå som May aviserat.
Tydligt spår
Om den ryska staten beställde mordförsöket på Sergej Skripal och hans dotter Julia kunde de inte ha lagt ut ett tydligare spår mot Kreml.
De måste ha förstått att brittiska experter snabbt skulle identifiera den ryska nervgasen som togs fram på Sovjettiden. Ett gift som mycket få individer har tillgång till.
Det kan låta absurt men kanske var det just detta som var meningen.
En tidigare källa inom brittiska UD säger till tidningen The Guardian att hen tror att Skripal bara var "ett verktyg".
– Den verkliga måltavlan var Storbritannien, säger källan. Det var en geopolitisk intervention.
På söndag går Ryssland till presidentval. Resultatet är givet på förhand. Vladimir Putin kommer att vinna en klar seger. Alla motståndare som eventuellt haft en chans att slå honom har han redan eliminerat före valet.
Valbojkott
Det enda hotet mot Putins legitimitet är ett lågt valdeltagande. Att ryssarna ska känna; det blir ju ändå Putin så vad är vitsen med att gå och rösta?
Oppositionens främste kandidat, Alexei Navalny, har stoppats från att delta i valet genom en tidigare dom. Han har uppmanat sina anhängare att bojkotta valet.
Istället ställer ett antal andra kandidater upp för att ge skenet av att det handlar om ett fritt och demokratiskt val. Bland dem kommunistpartiets kandidat och dottern till Putins tidigare mentor, Anatolij Sobtjak.
Kreml vill ha ett så högt valdeltagande som möjligt för att ge Putins seger legitimitet. Därför har staten bedrivit en kampanj för att få folk att rösta. Exempelvis får den som tar ut pengar på bankomaten en påminnelse om att man ska bege sig till vallokalen på söndag.
Yttre hot
Men ingenting kan mobilisera det ryska folket som ett yttre hot.
När Putin 2014 annekterade Krim och västvärlden slog till med omfattande ekonomiska sanktioner så ökade stödet för presidenten kraftigt. Det är inte bara i västvärlden som nationalismen växer. Detsamma gäller i Ryssland där Putin dessutom kontrollerar alla stora medier och därigenom kan forma den stora massans verklighetsbild.
Därför behöver konflikten med Storbritannien över mordet på Skripal inte vara ovälkommen. Putin kan inför hemmapubliken åter framställa västvärlden som den elaka fienden som tar varje tillfälle i akt att slå till mot offret Ryssland.
Utan bevis, hävdar den ryske utrikesministern Sergej Lavrov som begärt att britterna ska ge Ryssland ett prov på nervgiftet man hittade på Skripal. Britterna har vägrat.
Inget att förlora
Det finns bedömare som rentav tror att den ryska staten medvetet lagt ut ett tydligt spår för att tvinga May att agera. Gör hon inget kommer hon att framstå som svag. Med hennes hjälp ska ryssarna gå till valurnorna.
Relationerna mellan västvärlden och Ryssland är redan så usla att Putin inte har mycket att förlora på ännu en konflikt.
Mordförsöket kan också göra nytta för Kreml på andra sätt.
Det är en signal om att ingen kan komma undan den ryska statens långa arm. Inte ens den som lyckas fly utomlands och starta ett nytt liv går säker. Därför gör agenter, affärsmän och byråkrater bäst i att inte samarbeta med väst eller sälja information i utbyte mot pengar eller en fristad.
Helt klart är Skripalskandalen inte till nackdel för president Putin i presidentvalet.
Spionvärlden
Att konspirationsteorierna frodas i såna här fall är naturligt eftersom verkligheten ofta överträffade dikten under kalla krigets spionvärld.
Förmodligen får vi aldrig veta hela sanningen om mordförsöket på dubbelagenten i sömniga Salisbury.
Sergej Skripal gav namnen på många ryska agenter till den brittiska underrättelsetjänsten. Han ställde till med stor skada och hade förmodligen skaffat sig många fiender. Enda skälet till att han kunde njuta av friheten på brittisk mark var en fångutväxling 2010.
I teorin kan några av hans fiender med känningar inom underrättelsetjänsten ha utfört mordförsöket. Men varför då lämna så tydliga spår? Det hade gått att mörda Skripal utan att peka ut Ryssland.
Men då hade Putin inte haft lika stor nytta av mordförsöket.