Var tredje får vänta för länge på operation

Av: Mary Mårtensson

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: FREDRIK SANDBERG/SCANPIX
Gunilla Svane på Radiumhemmets mammografienhet, Karolinska sjukhuset, tittar på en av de tusentals röntgenplåtar som fotograferas varje år. Plåtarna visar friska bröst.

En av tre kvinnor med bröstcancer får vänta längre än sex veckor på operation.

Det visar en ny rapport från BRO, Bröstcancerföreningarnas riksorganisation.

– Det är oacceptabelt. Om man nu har nationella riktlinjer för cancervård då ska de följas oavsett landsting, säger ordföranden Elizabeth Bergsten Nordström.

Under oktober uppmärksammas bröstcancer världen över genom Rosa Bandet. Det är den vanligaste cancern bland kvinnor i Sverige. Årligen drabbas 8 400 kvinnor och 1 500 dör i sjukdomen.

Avgörande för att bröstcancerdrabbade ska överleva är tidig upptäckt, korrekt diagnos, tidig operation och adekvat behandling efter operationen.

Målet för cancervården är att minst 75 – men helst 90 – procent av patienterna ska opereras inom sex veckor efter första vårdkontakten. Ändå måste 36 procent av bröstcancerpatienterna vänta längre än så. Det innebär var tredje kvinna.

Det visar en ny kritisk rapport från BRO. Den bygger på statistik ur Nationella Bröstcancerregistrets årsrapport för 2014.

Psykiskt påfrestande att vänta

Och skillnaderna mellan landstingen är stora, trots nationella riktlinjer från Socialstyrelsen för cancer- samt bröstcancervården.

I Kronoberg (bäst) opereras 98 procent av patienterna med bröstcancer inom sex veckor. I Örebro (sämst) måste hela 80 procent av kvinnorna vänta på operation längre än sex veckor.

– Om man fått en cancerdiagnos så är det oerhört psykiskt påfrestande att behöva vänta på operation. Vi tycker det är oacceptabelt att väntetiderna skiljer så pass mycket och att patienterna inte får tillgång till samma typ av behandling vare sig det gäller operation, cytostatika, strålning eller den endokrina behandlingen, säger BRO:s ordförande Elizabeth Bergsten Nordström.

Men Göran Wallin, verksamhetschefen för kirurgi vid Örebros universitetssjukhus, invänder mot BRO:s sätt att beräkna väntetiden.

– Om man räknar från första besöket hos kirurg eller mammografimottagning hos oss, så var väntetiden inför operation i medeltal tre veckor 2014, säger han.

BRO kräver nu att de nationella målen för bröstcancervården uppnås.

– Socialstyrelsens nationella riktlinjer kan åsidosättas av respektive landsting och ända ned på kliniknivå. Vi har en skattefinansierad vård och då ska man ha tillgång till samma typ av vård oavsett var man bor, säger hon.

Andra skillnader:

Om bröstcancern upptäcks via screening med mammografi så kommer man snabbare till operation, än via remiss eller om man själv sökt vård.

Andelen kvinnor med små och medelstora tumörer som får bröstbevarande kirurg varierar beroende på sjukhus – mellan 33 (Mora) och 94 procent (Falun).

Av dem som fått bröstet bortopererat och cancern spridit sig till lymfkörtlarna strålas bara 78 procent.

Var tionde kvinna med hormonberoende bröstcancer får inte hormonbehandling. I Halland (sämst) får bara 78 procent behandlingen. I Kalmar (bäst) 98 procent.

Cytostatika ökar överlevnaden när bröstcancern spridit sig till armhålans lymfkörtlar. Men två av sex sjukvårdsregioner når inte de nationella målen för cytostatikabehandling. Äldre kvinnor behandlas i lägre grad än yngre under 65 år.

Publicerad: