Natoexpert: Finns en mängd frågetecken

Marielle Theander Olsson/TT

Publicerad 2022-06-28

Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu skakar hand med Sveriges statsminister Magdalena Andersson.

Att Turkiet överger sitt veto betyder att Sverige går in i nästa fas av Natoprocessen. Men frågetecknen kring avtalet är fortfarande många, enligt forskaren Magnus Christiansson.

Efter att Sverige och Finland nått en uppgörelse med Turkiet går processen vidare med anslutningsförhandlingar i Bryssel nästa vecka.

– Det betyder att medlemskapsförhandlingarna för Sverige och Finland går in i nästa fas med en ratificeringsprocess, säger Magnus Christiansson, universitetslektor och Natoforskare på Försvarshögskolan.

– Det är en lite märklig piruett att göra den här avsiktsförklaringen, men det kan å andra sidan vara ett sätt för turkarna, som har haft en väldigt högtravande retorik kring detta att kunna visa någonting konkret utåt, tillägger han.

Högt spel

Enligt Magnus Christiansson kan det handla om ett högt förhandlingsspel av Turkiet där USA till slut har satt ned foten och turkarna har tyckt att man har haft för mycket att förlora.

– Sverige har gjort det man kunnat när det gäller vapenexporterna och när det gäller kurdfrågan, det har varit klart sedan ganska länge. Jag tror att det här har handlat om någonting annat.

Det skulle exempelvis kunna handla om att Turkiet kan få ett möte med USA:s president Joe Biden, enligt Magnus Christiansson.

Alla krav?

Samtidigt finns än så länge många frågetecken kring avtalet och hur det har tagits fram, vilket gör det svårt att uttala sig, betonar han:

– Turkarna säger att Sverige inte kommer att ge något stöd till YPG. De påstår i turkisk press att de har fått igenom alla sina krav. Medan det enda (statsminister) Magdalena Andersson säger är att Sverige kanske kan betrakta Turkiet på ett annat sätt i sin vapenexportlagstiftning. Hon nämner över huvud taget inte kurderna alls.

Enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg kommer Finland och Sverige inte att ge stöd till (kurdiska rörelserna) YPG/PYD och den organisation som beskrivs som FETÖ (Gülenrörelsen) i Turkiet.

– På presskonferensen säger ju Stoltenberg att det kommer att finnas ett utlämningsavtal mellan Sverige och Turkiet. Hur kommer det se ut? Hur kommer det att utformas och hur kommer den lagstiftningen att se ut? Det finns en mängd frågetecken efter det här som har med förhandlingens natur att göra och vad som har sagts mellan parterna, säger Magnus Christiansson.

ANNONS