Uppgifter: Svenska kvinnor har lämnat IS-läger

Publicerad 2021-09-05

Fångna IS-kvinnor i al-Hol-lägret i nordöstra Syrien. Arkivbild.

Kvinnor som suttit i IS-fångläger i Syrien uppges vara på väg hem till Sverige, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

De väntas landa under söndagen.

Kvinnorna uppges vilja få en rättslig prövning i Sverige.

Enligt Ekot är de på väg till Sverige med assistans av svenska utrikesdepartementet (UD), som dock inte vill uttala sig.

Det ska enligt uppgifter till SR och SVT röra sig om om tre kvinnor och åtta barn som under söndagen kommer att landa på Arlanda.

– De är ångerfulla men vill samtidigt upprätthålla sin muslimska identitet, som de säger. De försöker uppfostra sina barn enligt islam. De anser sig missförstådda och säger till mig att de inte utgör något hot, säger Sveriges Radio utrikeskorrespondent Cecilia Uddén.

Det kurdiska självstyret aviserade i början av sommaren att det inte finns tillräckligt med bevis för att ställa de svenska kvinnorna inför rätta. Totalt har det sagts röra sig om 12 kvinnor och 22 barn med anknytning till Sverige, men siffrorna är osäkra.

Kvinnorna utvisas och enligt UD har Sverige då en skyldighet att ta emot dem som svenska medborgare.

En svensk delegation med representanter från UD, Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och barnläkare besökte före sommaren lägren där kvinnorna och barnen hölls fångna.

Möts av polis

Mammorna erbjöds bland annat dna-test för att fastställa identiteten på barnen. Flera av barnen är små och har fötts i Syrien eller i lägren.

CVE har tidigare sagt att alla kvinnor direkt vid ankomst till Sverige kommer att mötas av polis och förhöras. Mot en del av kvinnorna pågår det redan förundersökningar.

På plats för att ta emot kvinnorna kommer även åklagare att vara liksom personal från Säkerhetspolisen, sjukvården och socialtjänsten. Samtliga svenska barn i lägren har orosanmälts. Av de mammor som återvänt de senaste åren har samtliga fått beslut om LVU för sina barn.

Frågan om de kvinnliga IS-anhängarnas återkomst är kontroversiell. Kritik har funnits mot att kvinnorna, trots att de anslutit sig till en av världens mest brutala terrorrörelser, ändå kan komma att få leva ett liv i frihet i Sverige.

Så sent som i går rapporterades att fem förundersökningar om krigsbrott mot kvinnliga IS-anhängare som återvänt de senaste två åren lagts ned i brist på bevis.

Inte retroaktivt

Terrorresor blev förbjudet först 2016, då de allra flesta redan hade åkt, och samröre med terrororganisation kriminaliserades först förra året – tre år efter det att IS kalifat föll. Eftersom lagar inte gäller retroaktivt kan de inte användas mot de svenska IS-resenärerna.

Till skillnad från exempelvis Norge har Sverige inte heller möjlighet att ställa IS-anhängare till svars för att ha deltagit i en terrororganisation.

Sverige har kritiserats för sin bristande beredskap för att ta emot IS-återvändare, trots att vi ligger trea i Europa när det gäller antal per capita som anslutit sig till terrorgruppen.

TT: Program för avradikalisering – har vi den typen av verktyg?

– Det är en fråga som många pratar om, att avradikalisera eller avprogrammera. Men det är ingenting som låter sig göras snabbt och det beror också på hur pass radikaliserade människor är. Det finns ingen quick-fix – ”det är det här programmet vi använder” – för så ser det inte ut, sade CVE-chefen Jonas Trolle till TT i somras.