Facket: Stirra inte på siffermål för polisen

helskärm

Inte bara poliser lämnar Polismyndigheten. Personalomsättningen bland civilanställda akademiker är ofta ännu högre och i en ny undersökning uppger tre av fyra att de vill byta jobb. Samtidigt närmar sig deadline för målet om 10 000 fler polisanställda.

– Akademiker behövs för att lösa polisens viktiga uppdrag, vi har en väsentlig roll i att nå en god uppklarning av brott. Utan oss kommer vi inte kunna nå fram till framtidens moderna polisorganisation som samhället behöver, säger Anna Owens, ordförande för Saco-S-föreningen på polisen.

Polismyndigheten har som mål att öka antalet anställda med 10 000 till årsskiftet 2024/2025. Av dessa ska två tredjedelar vara poliser, resten civilanställda. För att nå dit behöver myndigheten rekrytera ny personal och få fler att vilja utbilda sig poliser – men också få de anställda som redan finns i verksamheten att vilja stanna kvar.

"Beklagligt naturligtvis"

Mycket fokus i debatten har legat på att många poliser valt att sluta, exempelvis har SVT rapporterat om att över 2 100 poliser lämnade yrket (ej för pension) mellan 2015 och 2019. Men även många civilanställda lämnar, visar en ny rapport från Akavia. När fackförbundet tittat specifikt på olika funktioner som vanligtvis bemannas av just akademiker framgår att personalomsättningen i många fall är högre än bland poliserna.

– Det är beklagligt naturligtvis. Jag tänker att det mycket beror på att akademiker har en ganska bred arbetsmarknad och kan flytta på sig om de inte är nöjda. Jurister exempelvis kan ju gå in på privat sektor och få ganska goda villkor. Men många av våra medlemmar brinner för det de gör, det är därför de sökt sig till myndigheten, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.

Missnöje med löner

I rapporten ingår en enkät som besvarats av cirka 1 500 medlemmar i Saco-S-föreningen vid polisen. Den visar att de flesta visserligen trivs bra hos polisen, ändå uppger tre av fyra att de vill byta jobb. En del vill byta tjänst inom polisen, men de flesta önskar lämna myndigheten. Det som skaver är framförallt löneutvecklingen, att möjligheterna att utvecklas och göra karriär är dåliga samt att man upplever att ens kompetens inte utnyttjas tillräckligt.

Anna Owens ser det som en stor utmaning för polisen att behålla akademikerna. Men det är viktigt ur resurshänsyn, anser hon:

– Det är inte lätt att bara ta in nya civila akademiker från marknaden, det finns en upplärningsperiod. På nationellt forensiskt centrum till exempel sitter man med extrem specialistkompetens där man också behöver genomgå internutbildning. Att få dem i full produktion och behålla dem är oerhört viktigt, det är personalekonomiskt resursslöseri om man inte arbetar med detta.

Komplexa brott

I polisens årsredovisning för 2020 framgår att myndigheten redan nu rekryterat fler civila än vad man räknat med att ha gjort vid utgången 2024. Men från Akavias och Saco-S håll anser man att polisen borde släppa sitt fokus på siffermålen och se mer till vad verksamheten behöver och anställa fler akademiker. Inte minst för att kunna möta en allt mer komplex brottslighet, enligt rapporten.

– Man måste jobba strategiskt och ha blicken ställd många år framåt i tiden och inte stirra på målet om 10 000 fler anställda och fördelningen 30-70. Utan se till vad som behövs på sikt, säger Anna Nitzelius.