Professorn om långtidssjuka: ”Vi vet inte varför”
Uppdaterad 2020-08-12 | Publicerad 2020-06-28
De vittnar om fantomhjärtattacker, kroppsdelar som domnar bort och feber i månader.
De långtidssjuka i covid-19 – en ny växande patientgrupp som förbryllar forskare.
– Vi vet inte varför vissa förblir sjuka under en lång tid, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet.
De känner sig bortglömda och ignorerade. En växande patientgrupp, mellan de med förkylningssymtom och patienterna i respirator, som är långtidssjuka i covid-19.
– Fantomhjärtattacker. Jag har vaknat av dem mitt i natten och trott att jag varit på väg att dö, har Therese Lindström, 44, tidigare berättat för Aftonbladet.
Åsa Kristoferson Hedlund, 43, är nu uppe i nära 100 dagar med feber. Symtomen som brännande hud, magsmärtor, hjärtrusningar tar aldrig slut, och det kommer ständigt nya.
– Det här är en osynlig grupp, vi hamnar i kläm, säger hon till Aftonbladet.
Så varför blir vissa mer sjuka än andra?
– Vi vet inte varför vissa förblir sjuka under en lång tid. För de flesta är covid-19 en övergående sjukdom med varierande svårighetsgrad där utläkning normalt sker inom loppet av veckor, men det är känt från andra virusinfektioner att sjukdomssymtom i vissa fall kan bli kroniska eller i enstaka fall till och med livslånga. Om så är fallet vid covid-19 vet vi ännu inte, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
I Facebook-grupper och debattartiklar vittnar personer om att de varit sjuka i månader men som aldrig behöver läggas in på sjukhus, vissa utan tillgång till vård och eller att få testa sig för covid-19.
Personer som beskriver sig själv som vanligtvis friska, som länge kämpat själva i hemmet för att bli bättre.
– De är en stor grupp och många är sjuka väldigt länge. Det är viktigt att ta deras symtom på allvar, att sjukvården inte negligerar dem. Vi vet inte hur många det rör sig om i Sverige, men i utländsk media från England och USA talas det ofta om kanske 5 eller 10 procent, säger Hans-Gustaf Ljunggren.
”Kvinnor mer uppmärksamma”
I nuläget är det svårt att hitta ett mönster och samband mellan de patienter som är hårt drabbade. Inte heller om majoriteten är kvinnor eller män.
– Jag vet inte om det finns vetenskapliga studier i det här men det är slående när man tittar i patientgruppernas undersökningar att det är väldigt många kvinnor som svarar. Det kan bero på att det finns en överrepresentation av kvinnor, eller på att kvinnor är mer aktiva i sociala medier än män.
– Det finns också forskning som visar att kvinnor är mer uppmärksamma på symtom och söker vård tidigare än män.
Det som behövs nu är mer tid, menar Hans-Gustaf Ljunggren, professor i infektionsmedicin på Karolinska institutet. En noggrann och kontrollerad forskning och kartläggningen av besvären.
– Patienternas beskrivningar är viktiga och måste ligga till grund för fördjupad forskning. Det är ju så att sjukvården den senaste månaden har uppmärksammat den här gruppen. Även vid tidigare sarsepidemier och sarsinfektioner så inträffar det att patienter inte fullt läker ut sina infektioner, att det övergår i olika former av kroniska tillstånd som kan vara väldigt utdragna.
”Finns inga läkemedel”
Forskarvärlden lär sig hela tiden nya saker om viruset, menar Hans-Gustaf Ljunggren på Karolinska institutet.
– Vi måste förstå att den här patientgruppen inte fanns för några veckor sedan. Det är en sådan ny, nyckfull sjukdom som påverkar många olika delar av kroppen.
I nuläget finns det ingen statistik hos Försäkringskassan som visar på hur många svenskar som har varit eller fortfarande är sjukskrivna på grund av det nya coronaviruset.
– Just nu finns inte heller läkemedel vi kan erbjuda för den gruppen för att de ska bli friska, det finns ingen behandlingsmöjlighet, säger Hans-Gustaf Ljunggren.
PODD Corona – så kan strategin påverka Sveriges ekonomi
Ända sedan pandemin drog in över Sverige har det pågått en diskussion där debattörer vägt människoliv mot ekonomiska konsekvenser - är restriktionerna för att dämpa smittspridningen försvarbara om de samtidigt raserar ekonomin? I det här avsnittet pratar vi om den här debatten och frågar oss om det egentligen finns något motsatsförhållande mellan att rädda liv och att rädda ekonomin.