Miljarder till stödpaket

Fredrik Rundkvist

Pandemin har fått ekonomin att tvärnita.

Nu satsas miljardbelopp på olika stödpaket för att undvika en djup recession.

– Om man inte vidtar de här åtgärderna så blir dels nedgången djupare, dels riskerar den få mycket mer långsiktiga konsekvenser, säger nationalekonomen John Hassler.

I går kom beskedet att Riksbanken skjuter till 500 miljarder i lån till krisdrabbade företag. Liknande stödprogram har lanserats i land efter land i coronasmittans spår.

Syftet är att förhindra att krisen förvärras.
– De direkta effekterna, nedgången i BNP som kommer av att man tvingas stänga verksamheter, kan man inte göra så mycket åt. Men det ska inte få ytterligare negativa konsekvenser, säger John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholm Universitet.

Kommer det fler stödpaket?

– Absolut. Jag kan inte bedöma det medicinska smittspridningsläget. Men om det här fortsätter och man kanske till och med utvidgar de smittskyddande åtgärderna så kommer vi definitivt att se mer åtgärder. Men jag tror inte att de åtgärder som Riksbanken och Finansinspektionen har presenterat nu är så jätteeffektiva.

Varför inte?

– Bankerna är ganska försiktiga med att ge sådana här överbryggningslån. Att SAS eller något annat företag som just nu är i ett prekärt läge skulle få stora banklån, det tror jag faktiskt inte på. Men det är ändå bra att man gör det här. På marginalen kan det ha en viss effekt.

helskärm

Flygbranschen har redan drabbats hårt av coronaeffekten. Krisen är akut och beskrivs som den värsta någonsin. I går träffade regeringen representanter för flyget för att diskutera läget.

Även hotellbranschen har drabbats hårt med 7 000 personer som varslats om uppsägning.

Är du orolig för att bankerna blir alltför försiktiga i det här läget och håller igen?

– Ja, det är en oro.

Finansminister Magdalena Andersson (S) delar oron för att pengarna i de nu presenterade stimulanspaketen inte når de drabbade företagen.

– Nu är det viktigt att bankerna verkligen använder sig av den här möjligheten så att i grunden livskraftiga företag inte i onödan går omkull, säger hon till nyhetsbyrån TT.

Även Riksbankens chef Stefan Ingves betonar betydelsen av att de drabbade företagen får låna pengar för att klara krisen.

– Jag utgår från att bankerna gör vad de ska med de här pengarna. Banker har hävdat under lång tid att de är synnerligen välkapitaliserade. Nu är det upp till bevis, säger han till TT.

Stödpaketen – land för land

• EU: EU-kommissionen satsar 37 miljarder euro i en särskild coronafond där pengarna ska gå till sjukvård, småföretag och arbetsmarknad i medlemsländerna. ”Vi ska klara chocken”, säger kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
• Frankrike: Den franska regeringen lovar att kompensera de som drabbas ekonomiskt. Regeringen är beredd att satsa tiotals miljarder euro på att lindra den ekonomiska smäll som epidemin medför. ”Ingen med ett jobb kommer att förlora en cent”, säger finansminister Bruno Le Maire.
• Norge: Det kraftiga prisfallet på olja slår hårt mot Norges oljeindustri och därmed hela den norska ekonomin. I går meddelade den Centralbanken att man sänker styrräntan från 1,5 till 1,0 procent. Även flygskatten slopas för att stimulera den av smittan hårt pressade flygindustrin.
• Tyskland: Satsar 460 miljarder euro i stödåtgärder för att motverka långtgående coronaeffekter på den tyska ekonomin. ”Vi kommer att använda alla till buds stående medel”, säger den tyske finansministern Peter Altmaier på fredagen.
• USA: I samband med att president Donald Trump utlyste nationellt nödläge frigjordes 50 miljarder dollar (cirka 480 miljarder kronor) i krispengar. Paketet ska gå till det arbete som nu pågår med att bekämpa coronaviruset. Nödläget innebär även att varje sjukhus i USA ska aktivera sina krisplaner.