Hon är 102 – och röstar för första gången i USA
Uppdaterad 2018-08-07 | Publicerad 2016-11-07
Miami, Florida. 102-åriga Juana Hernandes fnittrar av lycka - hon är en av tusentals som just skrivit historia.
Hon har precis röstat för första gången i sitt liv i ett amerikanskt val.
– Hon bestämde sig för att bli amerikansk medborgare för att vara med och skapa förändring, säger dottern Maria Rosario Corales.
Det går inte att låta bli att le ikapp med lilla Juana Hernandes, 102, när hon går sakta mot oss där vi väntar utanför vallokalerna vid Stephen Clarks kommunhus i centrala Miami. Vi hör ett litet glatt kluckande, och applåder och visslingar från omgivningen.
– Jag har röstat, jag har röstat! upprepar den nästan helt döva 102-åringen glatt.
Vi gratulerar henne och den djupt religiösa Juana Hernandes svarar:
– Jag är så glad över den vägledning jag har fått av Gud att göra det här, och sedan skrattar hon igen.
”Hoppas hon blir vår nästa president”
Dottern Maria Rosario Corales kramar om sin mamma stolt. Hon kommer från Honduras och har bott i USA i 43 år och röstat flera gånger, men mamma kom för tio år sedan och blev medborgare först i år.
– Vi ville rösta i år av flera anledningar. Det här valet är så viktigt för oss. Vi vill ha reformer för oss latinos som kommer till USA och som hoppas på något nytt när vi kommer hit.
Det var inte bara det stundande presidentvalet mellan Hillary Clinton och Donald Trump som gjorde att Juana Hernandes ville bli amerikansk medborgare, men det påverkade förstås en hel del.
– Man får många fler rättigheter som medborgare, men mamma ville framförallt bli medborgare nu för att göra sin röst hörd, säger Maria Rosario Corales..
Både mor och dotter röstade på Hillary Clinton:
– Vi är mycket glada i henne, vi hoppas så att hon ska bli vår nästa president.
Det var i mars i år som Juana Hernandes dök upp på St Thomas University i Miami där kyrkoorganisationen Catholic legal service höll en så kallad ”öppen klinik”, en slag service för den som bor i USA och har uppehållstillstånd, eller green card som det också kallas, och vill ansöka om medborgarskap.
22 sidor att fylla i
Randolph ”Randy” McGrorty, som är chef på Catholic legal service i Miamiregionen minns den pigga 102-åringen väl, trots att han mött tusentals i samma situation bara i år och jobbat på organisationen i 23 år.
– Eftersom hon har mycket dålig hörsel och pratar väldigt lite engelska tog hennes process något längre tid än vanligt, säger han.
En ”vanlig” process för att bli amerikansk medborgare tar mellan fyra och åtta månader, berättar han. För Juana Hernandes tog resan ungefär sex månader på grund av de läkarintyg hon behövde visa upp.
Tillvägagångssättet för någon som kommer till USA och får uppehållstillstånd är att man måste vänta i fem år och vara ostraffad, bland många andra kriterier, för att kunna söka amerikanskt medborgarskap. Juana hade väntat i tio år, men det gav henne ingen förtur på något vis. Den som vill söka medborgarskap måste fylla i en 22-sidig blankett, vilket skrämmer en hel del, enligt Randy McGrorty.
Därefter tillkommer en avgift, som i undantagsfall kan täckas av kommunen om personen i fråga har låg eller obefintlig inkomst.
– Vi och våra advokater hjälper till att fylla i formulären, sedan blir personen kallad till intervju hos amerikanska immigrationsmyndigheten och måste där klara ett grundprov i engelska språket och ett samhällstest. Eftersom Juana har läkarintyg på sitt medicinska tillstånd kunde hon lämna in det, men det gjorde att processen tog lite längre tid, säger Randy McGrorty.
Den som fått sitt medborgarskap firas med en ceremoni i det lokala kommunhuset.
Utmanande process
Därefter kommer nästa snåriga process för den som vill rösta i delstats- och presidentval.
Varje delstat har sina egna valregler, men oftast gäller det att passa en särskild tid för registreringsperioden för att få möjlighet att rösta. I Florida gäller en 30 dagar lång registreringsperiod.
– Om jag ska vara ärlig, för en person som jag, en vit man från medelklassen är nog utmaningarna inte så svåra, men för många andra etniska eller socioekonomiskt olika grupper kan det vara utmanande med hela registreringsprocessen, säger Randy McGrorty.
Trots det har han sett en rejäl ökning av människor som vill bli amerikanska medborgare och går och röstar.
– Vi ser ökningar inför varje val, men i år har det varit ännu fler än vanligt.
Han berättar att Catholic legal service i Miami kommun sedan presidentvalet 2012 fram till i dag har hjälp 5000 människor att bli amerikanska medborgare. Bara från juni förra året fram till juni 2016 hade 1300 personer gått igenom naturaliseringsprocessen, som den kallas, hos den privata organisationen. Och då har han inte statistik från andra organisationer som arbetar med samma typ av tjänster.
New York Times uppger att samma trend kan ses i New York, där 72,595 ansökningar behandlades i juni i år, jämfört med 52,953 ansökningar samma period förra året.
Samma tidning uppgav redan i våras att medborgarskapsansökningarna nationellt sett ökade med 11 procent 2015 jämfört med året före och fortsatte att öka under 2016. Experter inom området gjorde gällande att över en miljon ansökningar kunde komma in sammanlagt under 2016. I samma artikel intervjuas flera personer med latinamerikansk bakgrund som säger att de vill bli medborgare och rösta för att inte Trump, som vill bygga en mur mot Mexiko och deportera USA:s 11 miljoner papperslösa, ska bli president.
Nya amerikaner mer aktiva
Randy McGrorty kan inte svara på om det är en vanlig anledning bland de personer som tagit Catholic legal service i Miamis hjälp.
– Vi har som princip att inte fråga varför människor vill bli medborgare, vårt arbete handlar bara om att uppmuntra och hjälpa de människor som vill bli medborgare. Men av erfarenhet kan jag säga att många är mycket måna om att gå och rösta, eftersom de har saknat den rättigheten tidigare.
Har du fått någon känsla för vilken kandidat de helst röstar på, eller är det olika?
– Nej, det diskuterar vi inte, men vi ser tydligt i vår statistik att nya medborgare är mycket mer aktiva vad gäller att gå och rösta än andra förstagångsväljare.
Med årets högst välbevakade val med två mycket särskilda kandidater har Randy McGrorty märkt av att många av organisationens besökare pratar om valet, förstås.
– Det här valet är ju så pass exponerat, mer än något tidigare år skulle jag vilja påstå, så det är klart att det påverkar människors vardag och driver människor att vilja gå och rösta.
”Nu ska vi fira”
Något som också ökat under det här valet är förtidsröstandet. Särskilt bland människor med latinamerikansk bakgrund, som Maria Rosario Corales och Juana Hernandes. Mor och dotter gick och röstade på den allra sista dagen som det var möjligt att förtidsrösta, framförallt för att undvika köer och lång väntetid för 102-åringen. Dessutom blir det lättare att följa själva valet på valdagen för den som inte behöver stå och vänta på sin tur. Just delstaten Floridas köer har år efter år rapporterats vara långa och faktiskt också avskräckande för de som inte orkar eller anser sig ha tid att vänta. Maria Rosario Corales och Juana Hernandes ville också hinna fira 102-åringens historiska dag innan de följer valrysaren.
– Nu ska vi fira med våra barn och hela familjen som också är medborgare och som utövat sin skyldighet att rösta för det här landet, säger Maria Rosario Corales.
Juana Hernandes fnittrar till igen:
– Vi firar på det sätt som Gud vill att vi ska fira! säger hon.
Sannolikhet just nu att bli president:
Clinton: 71,4% Trump: 28,6%
Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.
Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).
Sammanställning: Johan Furusjö
