Lukasjenkos drag i krisen: Begärde samtal med Putin
Publicerad 2020-08-17
Det senaste halvåret har Alexandr Lukasjenko distanserat sig från Ryssland.
Men när demonstranterna intar Minsks gator syns en plötsligt vändning.
I lördags begärde han ett första telefonsamtal med Putin och på söndagen talades de vid igen.
Protesterna mot Belarus president har tilltagit efter det kraftigt ifrågasatta valet 9 augusti. Under helgen har tiotusentals demonstranter intagit gatorna och krävt hans avgång.
Vreden har eskalerat efter anklagelser om tortyr när landets säkerhetsstyrkor slagit ner demonstrationer tidigare under veckan. Nästan 7 000 personer har gripits och minst en dödats i oroligheterna, enligt regeringens egna uppgifter.
Under helgen syntes dock flera tecken på att enskilda poliser och militärer vänder sig mot diktatorn, uppger CNN.
Poliser la ner sköldarna
I fredags la dussintals kravallpoliser ner sina sköldar utanför flera regeringsbyggnader i Minsk. De omfamnades av demonstranterna som ropade ”bröder” till polismännen, enligt tv-kanalen.
Dagen efter såg CNN:s utsände Frederik Pleitgen i Minsk hur flera elitsoldater marscherade bland demonstranterna och visade dem sitt stöd.
Dessutom frigavs plötsligt 2 000 gripna demonstranter, enligt ett uttalande från Belarus inrikesdepartement i fredags.
Vändning mot Ryssland
Protesterna mot Lukasjenko är de kraftigaste hittills. Ställd mot väggen har han under helgen gjort en helomvändning i sitt agerande gentemot Ryssland.
Relationerna mellan länderna är historiskt starka, men sedan slutet av förra året har tydliga fnurror setts på tråden. Lukasjenko stod först emot Kremls påtryckningar om en enad stat. Då svarade Ryssland med att tillfälligt stänga av oljeleveranserna till Belarus när länderna inte kunde enas om ett nytt pris, uppger Washington Post.
Lukasjenko fortsatte under 2020 att stå upp mot Ryssland. Bland annat hintade han inför valet att Kreml ville kuppa bort honom från makten. Dessutom lät han gripa 30 ryska män i Belarus och anklagade dem för att vara legosoldater med order att destabilisera landet.
I fredags släpptes plötsligt de 30 ryssarna i en tydligt gest mot Moskva. Dagen efter vände sig Lukasjenko direkt till Putin och bad om ett telefonsamtal.
– Det finns ett behov att kontakta Putin så att jag kan prata med honom nu. Det här är inte bara ett hot mot Belarus länge, sa han till landets statliga nyhetsbyrå Belta, enligt Reuters.
Inga tydliga garantier från Putin
På söndagen talades de två presidenterna vid igen.
Efteråt gjordes officiella uttalanden både från Belarus och Rysslands regeringar.
Lukasjenko sa enligt Belta att Putin lovat Rysslands fulla stöd för att ”garantera Belarus säkerhet”, men som New York Times noterar gäller löftet gentemot ”externa militära hot” vilket inte nödvändigtvis inkluderar inhemska protesterna.
Tidningen konstaterar också att Kreml inte ger några exempel på konkret stöd till Lukasjenko eller någon garanti om att han ska stanna vid makten. Bulletinen från Moskva innehåller vagare formuleringar om ”stärkta relationer” och att ”destruktiva krafter” ska hindras från att ”skada det ömsesidigt viktiga samarbetet”.
Washington Post skriver att Lukasjenko efter de senaste månadernas motstånd inte kan känna sig säker på Putins stöd.
”Moskva borde inte längre se Lukasjenko som en användbar partner. Dags att se bortom honom”, skrev den ryske statsvetaren och förre underrättelseofficeren Dimitri Trenin på Twitter i fredags.
På söndagen konstaterade han i en ny tweet att den ryska hållningen hittills är avvaktande:
”Lukasjenko kan inte återta kontrollen på egen hand. Han försöker nu dra in Ryssland. Kreml är försiktiga och talar bara om gemensamma aktioner mot externa hot. Lukasjenko är opålitlig. Se upp för hans nya provokationer”.
PODD Protesterna i Belarus
Med Aftonbladets Wolfgang Hansson.