Därför är det svårt att jämföra döda i covid

Av: TT

Publicerad:
Sjukhuspersonal i arbete utanför akutmottagningen på S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Sjukhuspersonal i arbete utanför akutmottagningen på S:t Görans Sjukhus i Stockholm. Arkivbild.

Sverige har den senaste tiden varit ett av de länder med högst rapporterad överdödlighet i världen – vilket fått många att med ny kraft kritisera landets strategi mot covid-19.

Men fallgroparna och förbehållen vid möjliga slutsatser av skillnader i dödstal mellan länder är många.

Diskussionen om svensk överdödlighet tog fart ordentligt när tidningen Financial Times, med siffror från bland annat den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC, noterade att Sverige under förra veckan hade högst döda per capita i covid-19 i världen.

Men när man ska jämföra överdödlighet mellan länder, särskilt när det gäller i ett sådant snabbt förlopp som vid spridningen av covid-19, finns fler faktorer att ta i beaktande.

– I Europa har vi ett centralt system, Eurostat, där det nu är ganska stora krav på att kunna presentera snabb statistik. Normalt finns inte det kravet för dödsstatistik, så det gör ju att skillnaderna i system för rapportering mellan länder i Europa nu blir extra tydlig, säger statistikern Linus Garp, utredare på Statistiska centralbyrån (SCB).

Italiens dödssiffror

Han nämner exempelvis Italien, varifrån det nyligen kom rapporter om att det kan vara nästan 19 000 fler döda i covid-19 än den officiella siffran på 32  000, utifrån nya beräkningar om överdödligheten i landet. Där har man ett mer decentraliserat system, där statistik samlas in per region och rapporteras in mer sällan.

– Jag pratade med kollegor i Italien häromveckan, just på grund av att man börjat skicka in statistik per vecka till Eurostat. Det har vi i Sverige inga som helst problem med att skicka in, men ett antal länder som har andra system säger att det är omöjligt att kunna begära in den statistiken så snabbt.

För till exempel dödlighet i cancer kan man göra relativt säkra jämförelser inom i vart fall Europa – där man genom Eurostat länge arbetat med harmonisering av statistik mellan länder. Men det blir alltså svårare när tidsförloppet komprimeras som nu.

Extra vanskligt blir det om man jämför dödstalen i covid, och inte överdödligheten. Detta eftersom det råder stor osäkerhet om hur länder testar och vad man vet om dödsorsakerna.

Dödsorsak

Det anser även Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholms universitet.

– Det är väldigt tydligt att det slår olika när man har olika rutiner för hur man klassificerar dödsorsak och sedan tar in det i en gemensam databas. Enligt mig kan det i en del länder vara så mycket som 50 procent fler döda i covid än vad som hittills har rapportats, säger Hedlin.

Enligt honom bör man inte heller dra för stora växlar på relativt små siffror.

– Det pratas mycket nu om siffrorna från ECDC, att Sverige under en kort period hade det högsta sjudagars glidande medelvärde per dag och capita. Men även då Sverige låg lite högre än Storbritannien så är skillnaden så liten att som statistiker skulle jag säga att det är ingen skillnad.

Analys av jämförelser

Linus Garp har inga problem med de pågående jämförelserna mellan länderna, men menar även han att man bör vara försiktig i analysen av dem.

– Jag är för att man gör jämförelser, men man ska veta att sådan här snabb statistik, som ofta är daglig, är behäftad med en väldig osäkerhet. Man kan vara tydligare med att statistiken ska tas med en nypa salt, för den kommer revideras.

På global nivå är han osäker på om det alls med säkerhet kommer att gå att få någon kvalitetssäkrad statistik över hur covid-19 har slagit, men inom Europa lär det gå bra, säger Linus Garp.

– I Europa som vi ofta jämför med, och ett antal andra länder som exempelvis USA, kommer man nog ganska snabbt kunna göra jämförelser i takt med att pandemin ebbar ut.

Publicerad: