Högre kostnader för stridsflyget

helskärm

Försvarssatsningar på stridsflyget kan bli dyrare än beräknat.

Men de ökade kostnaderna är hanterbara, enligt Försvarsmakten, som i stället ser andra utmaningar.

Om drygt en vecka ska riksdagen klubba försvarsbeslutet för 2021-2025. Det innehåller de största försvarssatsningarna på årtionden.

På torsdagen kallade riksdagens försvarsutskott till sig Försvarsmakten för att få en redogörelse av om den planerade upprustningen riskerar att bli dyrare än hittills beräknat.

Viceamiral Jonas Haggren, chef för försvarsmaktens ledningsstab, informerade om "arbetsläget" när det gäller genomförandet av det kommande försvarsbeslutet.

– I planeringen ser vi att det finns ökade kostnader för stridsflygsystemet, säger han.

Inga siffror

Enligt uppgifter i media handlar det om ökade kostnader på flera miljarder kronor.

Haggren vill inte nämna några siffror, men uppger att de ökade kostnaderna i nuläget inte ser ut att påverka de tänkta försvarssatsningarna i det kommande försvarsbeslutet.

– De är hanterbara i och med att vi har riskreservationer och vi har en gynnsam prislägesomräkning som gör att vi kan hantera de ökningarna inom just stridsflyget, säger Haggren.

Försvarsmakten har hittills inte heller signalerat till regeringen att man behöver ytterligare höjda anslag för att klara ökade kostnader. Ett budgetunderlag för 2022 ska lämnas in till försvarsdepartementet senast första mars nästa år.

Inom ramen

Enligt Haggren ser Försvarsmakten det kommande försvarsbeslutet som genomförbart.

– Vi ser att just nu så är inte försvarsbeslutet en ekonomisk utmaning, säger han.

I dagsläget finns det andra, större utmaningar, enligt Haggren. De handlar om att se till att få tillräckligt med personal när försvaret ska växa och få nödvändig infrastruktur på plats, till exempel nya regementen.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) oroas inte över beskedet att kostnaderna för stridsflygsystemet ser ut att bli dyrare. Han ser heller ingen anledning att ändra i regeringens försvarsproposition.

– De risker som finns är hanterbart inom ramen för den samlade ekonomin, utan att vi behöver förändra satsningarna på andra områden, säger Hultqvist.

TT: Då förväntar du dig inte att Försvarsmakten begär ytterligare ökade anslag i sitt budgetunderlag 1 mars?

– Jag föregår ingenting eller lovar hur framtiden ska se ut i varje detalj. Jag bara konstaterar att i dag har vi ingen grund för att säga att den ekonomi som föreligger inte skulle vara solid, säger Hultqvist.

Fortsatt oroade

Oppositionspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna är däremot oroade för att fördyring av olika försvarsprojekt ska leda till att satsningar i försvarsbeslutet måste bantas eller strykas. De två partierna varnar för att försvarsbeslutet på lång sikt redan är underfinansierat.

Försvarsmaktens redogörelse i utskottet har inte gjort KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson mindre orolig.

– Det gör ju inte att det långsiktiga problemen räddas, säger Oscarsson.

Inte heller försvarsutskottets ordförande moderaten Pål Jonsons oro har minskat.

– Vi har från utskottets sida gjort allt vi kunnat för att få ram så mycket på bordet som möjligt innan beslutet i riksdagens kammare, säger han.

– Vår oro kvarstår att detta kommer att leda till ett underfinansierat försvarsbeslut.