Ökad risk för spionage på Gotland

John Granlund

I över ett decennium stod Gotland utan permanent militär närvaro.

Nu är Försvarsmakten tillbaka – och med det kommer spionage, enligt flera experter.

– Det finns säkert redan i dag människor på plats som bedriver informationsverksamhet, säger militärstrategen Stefan Ring.

Efter att ha stått utan permanent militär närvaro i dryga tio år syns nu soldater återigen patrullera det gotländska landskapet.

Stridsgruppen, ett mekaniserat skyttekompani, övar huvudsakligen på scenarion där fientlig trupp landsätts från havet eller luften.

Har pågått länge

Enligt flera experter som Aftonbladet talat med kommer förbandets rörelser på ön att följas i detalj av främmande makt.

– De kommer att hålla reda på varenda liten övning och var fordonen åker, säger Karlis Neretnieks, försvarsdebattör och tidigare chef för Gotlands regemente.

Han får medhåll av militärstrategen Stefan Ring.

– Visst kommer man att bedriva underrättelsetjänst mot Gotland och försöka följa upp vad det här förbandet pysslar med. Det kommer att handla om vad det är för typ av övningar förbandet genomför och på vilka delar av ön man kommer att uppträda.

De två militära experterna betonar att främmande makt bedrivit spionage mot Sverige under lång tid och att det inte är något uppseendeväckande. Samtidigt har Säkerhetspolisen i flera år varnat för att Ryssland bedriver aktiv underrättelseverksamhet och krigsförberedelser på plats i Sverige.

"Är redan på plats"

Enligt Stefan Ring kommer spionaget mot de svenska trupperna på Gotland i första hand att ske genom signalspaning, att motståndaren försöker följa och dekryptera kompaniets radiokommunikation, från fartyg och flygplan.

– Signalspaning tror jag kommer att vara en viktig del av den verksamheten som man kommer att satsa på när det gäller Gotland. Därför kommer man att försöka se till att ha en bra signaldisciplin på det här förbandet så att man inte röjer sig. Man kommer att försöka använda system med krypton men samtidigt är det svårt att helt dölja vilken verksamhet man bedriver.

Orsaken till det är enligt Stefan Ring att informatörer på plats på Gotland kan komplettera uppgifterna från signalspaning.

– Det finns säkert redan i dag människor på plats som bedriver informationsverksamhet. Det är inget jag vet men jag skulle inte bli förvånad, säger Stefan Ring.

"Kommer att följas"

Karlis Neretnieks är av samma uppfattning:

– De (Stridsgrupp Gotland, reds. anm.) kommer att följas i detalj, dels genom att man har folk på ön, men också med satelliter och signalspaning.

Frågan om så kallad personbaserad underrättelseinhämtning - spioner - har varit aktuell i dagarna då Militärregion Syd gick ut med att övningarna International Bison Counter och Flygvapenövning 2016 i Småland misstänks ha varit mål för underrättelseinhämtning.

– Det är tydligt att främmande makt är intresserad av vår kunskap, de inhämtar underrättelser och kartlägger, säger Jan Bohman, informationschef vid Militärregion Syd till Värnamo Nyheter.

Öppnade tipslinje

Efter händelsen öppnade Försvarsmakten i region syd en tipslinje dit allmänheten kan ringa om man ser misstänkta individer eller fordon vid militära skyddsobjekt eller militär verksamhet.

Överstelöjtnant Stefan Pettersson är chef för Stridsgrupp Gotland och avböjer att kommentera hur förbandet ska hantera risken för spionage.

– Om underrättelsehotet mot mig eller verksamheten vill jag inte uttala mig utan hänvisar till Högkvarteret, säger han till Aftonbladet.

Aftonbladet har varit i kontakt med Försvarsmaktens informationsavdelning som avböjer att kommentera.

– Vi kommenterar inte hur vi ser på hotbilden eller vilka åtgärder som vidtas mot otillåten underrättelseinhämtning, säger Jesper Tengroth, pressekreterare på Försvarsmakten.