SM i adjektiv och inte särskilt roligt
Uppdaterad 2015-08-13 | Publicerad 2015-08-12
Har du inte lyssnat på Owe Sandströms Sommar? Jag kan bespara dig två timmar.
”Stort”
Zarah Leander.
”Stort, stort!”
Kaffe utan grädde.
”Oändligt”
Per Myrberg.
”Oändligt!”
Klart. Nu vet du det mesta.
Allting är väldigt ”mycket” i Owe Sandströms Sommar och han vågar inte riktigt låta sina lyssnare förstå digniteten på egen hand. Jag är säker på att vi som lyssnar kan läsa in mellan raderna hur häftigt allting var.
Owe ger oss SM i adjektiv och det blir tyvärr inte så vidare värst roligt. Saker och ting blir inte ”mycket” bara för att man om och om igen säger ordet mycket såhär: ”MYCKET”. Jag är hundraprocentigt övertygad om att det finns tusen roligare berättelser än den om när Kronprinsessan Victoria kom på besök och ville klappa en papegoja. Men många tycker ju att det är en av livets höjdpunkter att komma nära den kungliga familjen.
En ”glädjestrålande” Victoria sa att Owe var snäll och det har Owe levt länge på.
Okej.
Sedan fortsätter det med ett maraton av otroligt fantastiska människor som Owe har gjort stora saker med.
”Vilken ära!”
”Så fantastiskt!”
”Och vilken stjärna!”
Och jag längtar bara efter att Owe ska ställa in smöret i kylen och prata om människor och djur, hur vi förhåller oss till djuren. Hur han ser på djurs olika värde i dag. Sådant.
Kan han åtminstone inte berätta om när han gjorde Abbas kläder? Och så gör han det.
Så här gör han det:
”Mitt intresse för kulturgeografi...”
När programmet är slut har Owe förvandlat Sommar i P1 till ett namedroppingevent som säkert var väldigt hedrande för de som nämndes men färgtork för oss andra.
Men vad annat kan han göra när han har träffat och jobbat med precis alla som var coola en gång för länge sedan?
Owes Sommar är slut och vi fick aldrig veta Hur djur egentligen gör och hur i hela friden kycklingen kommer in i ägget.