Uppmaningen om ryska flyktingarna: Ta emot dem
Publicerad 2022-10-03
I Europa stängs gränserna för ryssar som inte vill kriga i Ukraina.
I Tadzjikistan tas de emot med öppna armar.
– Ryssarna är överraskade av att de mötts av sådan välvilja här, säger Zebo Tadzjibajeva till Aftonbladet.
Land efter land i Europa har stängt eller strypt sina gränser för flyende ryssar efter Putins mobilisering den 21 september. I stället har 100 000-tals ryska män tagit sig till bland annat Kazakstan, Georgien, Armenien och Tadzjikistan, där de fortfarande släpps in.
– Så många ryssar har vi inte sett här på 30 år, säger Zebo Tadzjibajeva, 44 år och journalist i den tadzjikiska huvudstaden Dusjanbe.
Hon har startat en grupp som snabbt fått 4 000 medlemmar, i kommunikationstjänsten Telegram. Hälften av medlemmarna är tadzjiker som vill hjälpa till, hälften är ryssar som behöver stöd.
– Vi hjälper ryssarna så gott vi kan, med allt från att ordna bankkort till hur de ska hitta boende eftersom hotellen är fulla. En del tar emot ryssar i sina hem, berättar Zebo.
Hur har ryssarna reagerat på all hjälp de får?
– De är chockade och glatt överraskade. För tadzjikerna har alla möjliga anledningar att inte tycka om ryssar, men så är det i alla fall. Tadzjikerna bestämde sig för att det är bättre att hjälpa, säger Zebo Tadzjibajeva.
”Två länder, men existerar tillsammans”
Ryssar och tadzjiker har en lång gemensam historia, i 70 år tillhörde de samma land. Efter att Sovjetunionen upphörde att existera 1991 har många tadzjiker fortsatt att arbeta i Ryssland, trots att de ibland bemöts illa där.
– Vi är två länder, men existerar tillsammans, säger Zebo.
Ett stort skäl till det positiva mottagandet av ryssar tror hon beror på att många tadzjiker själva varit flyktingar:
– Vi hade inbördeskrig mellan 1992 och 1997, många flydde härifrån till Ryssland då. Vi hjälper ryssarna nu för vi har själva gått igenom detta, säger Zebo.
”Tror på ryska propagandan – hjälper ändå”
Hon uppskattar att 85 procent av tadzjikerna tror på den ryska propagandan om kriget i Ukraina. De flesta tadzjiker pratar ryska och många tittar på rysk tv.
– Många tadzjiker är putinister. Men trots att de är påverkade av propagandan så hjälper de ryssarna som kommer. Ingen tycker att ryssarna är desertörer eller förrädare, säger Zebo.
Både Tadzjikistan och länderna i Baltikum var delar av Sovjetunionen. Varför tar ni emot ryssar nu, medan de stängt sina gränser?
– Vi har olika temperament. Tadzjiker är livliga, varma och snälla, medan Baltikum är kallt. Solen och värmen påverkar hur folk beter sig. Men vi är också vana vid ryssar, bara i år har 78 000 tadzjiker fått ryskt medborgarskap.
Många finländare, svenskar och ester anser att de ryska männen borde stanna i Ryssland och göra motstånd mot Putin. Vad vill du säga till dem?
– Om någon behöver hjälp, då ska du hjälpa. Ta emot dem, var humana. Något annat kan man inte göra.
Om de som flyr i stället hade stannat i Ryssland, skulle de då kunna stoppa Putin?
– Nej, det är för sent för det. Jag vet inte vad som skulle kunna stoppa den människan, säger Zebo Tadzjibajeva.
Sedan Finland slutade släppa in ryssar med turistvisum i fredags och Estland, Lettland, Litauen samt Polen sedan tidigare stängt gränserna helt för ryssar, är nu Norge enda landvägen in i Västeuropa för ryssar med Schengen-visum.
Norska regeringen uppger att den med kort varsel kan ändra inresereglerna för ryssar. Köerna på ryska sidan var på söndagen långa för att ta sig in i Norge. Den norska lokalbefolkningen ger enligt Sveriges Radio ofta tak över huvudet åt ryssarna innan de reser vidare.
Även om Rysslands gränser österut fortfarande är öppna, så är köerna ibland milslånga för att ta sig ur landet. Vid gränsövergången Verchnij Lars mot Georgien har många flyende ryssar tillbringat fem dygn i sina bilar, ofta utan vatten och mat, rapporterade brittiska BBC på lördagen.
