Så tycker partierna i skolfrågorna

Uppdaterad 2022-09-05 | Publicerad 2022-08-30

Hur skiljer sig de olika partiernas politik åt?

I Aftonbladets Valkompass har partierna svarat på bland annat frågor som rör uppförandebetyg, vinstuttag för friskolor och om skolan ska förstatligas.

Här är en sammanställning av partiernas åsikter i sex aktuella frågor.

1. Inför betyg för ordning och uppförande i skolan

VÄNSTERPARTIET

Håller inte alls med

Ordningsbetyg skulle inte lösa ordningsproblem i skolan. Det skulle mest leda till mer och onödig administration för lärarna, vilket går ut över undervisningen. Istället vill vi se till att finns fler vuxna i skolan, det kräver ökade resurser och ett stopp för vinstjakten.

Källa: Politik A till Ö: Betyg

SOCIALDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Införande av ordningsbetyg skulle skapa mer administration och byråkrati i skolan utan att stärka studieron. Vi har lagt fram bättre förslag för att stärka skolans arbete med trygghet och studiero med bland annat tydliga befogenheter för lärare och annan personal i skolan att omedelbart ingripa vid stök och oro samt skarpare möjligheter att stänga av eller omplacera elever som hotat eller varit våldsamma mot andra.

Källa: ”Regeringen uppmanas införa ordningsbetyg.” Artikel i tidningen Läraren, 2 april 2019

MILJÖPARTIET

Håller inte alls med

Vi oroas av det ensidiga fokuset på betyg och kontroller i skolpolitiken, och motsätter oss betyg i än tidigare åldrar. Betyg ska användas när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvalsinstrument för fortsatta studier, och kan aldrig vara den enda formen av återkoppling.

Källa: Ur partiprogrammet: Människan

CENTERPARTIET

Håller inte alls med

Ordningsbetyg löser inte problemen med störningar eller studiero. Vi vill istället kunna flytta elever som stör studieron för andra.

Källa: Kommitté 5 Utbildning, Centerpartiets partistämma 2019, sida 52–53,

LIBERALERNA

Lutar åt att hålla med

Både elever och lärare gynnas av trygghet och studiero i skolan. Liberalerna vill att alla skolor ska ha möjlighet att införa ordningsomdömen om de vill. Ordningsomdömet ska inte påverka slutbetyget, utan vara en medföljande bilaga.

Källa: Motion 2019/20:2056 av Johan Pehrson m.fl. (L), En skola för kunskap

KRISTDEMOKRATERNA

Lutar åt att hålla med

Kristdemokraterna varit med och drivit igenom frivilliga ordningsomdömen i skolan. Vi vill dock inte se renodlade ordningsbetyg. Poängen med de frivilliga omdömena är att staten överlåter åt skolans huvudman att avgöra vilka insatser som är motiverade eller ej.

Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

MODERATERNA

Lutar åt att hålla med

Det yttersta ansvaret för att skolan är en trygg miljö för elever och lärare vilar på rektor. Men varje elev har också ett ansvar att bidra till studiero och en god studiemiljö. Moderaterna vill därför införa ordningsomdömen, som en skriftlig kommentar och en bilaga till terminsbetygen, i grundskolan och gymnasiet.

Källa: Vår politik: Studiero

SVERIGEDEMOKRATERNA

Lutar åt att hålla med

På senare år har problem med oordning ökat i skolan och många elever upplever att arbetsmiljön brister, vilket inverkar mycket negativt på lärandet. Sverigedemokraterna vill införa skriftliga ordningsomdömen från och med årskurs 1. Syftet är att uppmuntra eleven att vara ordningsam i skolan och ge vårdnadshavarna adekvat information om hur deras barn sköter sig.

Källa: Motion 2021/22:2525 av Patrick Reslow m.fl. (SD), En skola med studiemiljö i världsklass

2. Avskaffa kötid som urvalskriterium till friskolor

VÄNSTERPARTIET

Håller helt med

I många fall kan det krävas flera års kötid för att få en plats, något som vi vet gynnar barn som kommer från socioekonomiskt starka hem. Resultatet blir att våra barn delas upp beroende på vilka föräldrar de har. Vi måste få bort marknadsskolan och en del av det är fristående skolor inte ska kunna använda kösystem vid antagning av elever.

Källa: Politik A till Ö: Marknadsskolan

SOCIALDEMOKRATERNA

Håller helt med

Vi vill sätta stopp för segregerande och orättvisa köer. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. De orättvisa köer vi ser i dag, där vissa kan paxa platser långt innan andra får chansen att välja, ska förbjudas som urvalskriterium.

Källa: Nyheter: Stopp för orättvisa köer till friskolorna, 17 februari 2022

MILJÖPARTIET

Håller helt med

Miljöpartiet vill se ett rättvist skolval som ger alla elever samma chans att komma in på alla skolor genom ett samlat antagningssystem utan kötid. Dagens kösystem är inte rättvist. Det leder till att vissa skolor bara har elever som är födda tidigt på året och till att nyinflyttade familjer kanske inte får en chans att välja en populär skola. Dessutom har rapporter visat att kösystemet ofta leder till att det är skolan som väljer eleven och inte tvärtom, och att det framförallt gynnar elever från redan resursstarka hem. Därför vill vi ta bort kötid som urvalsgrund i skolan och att alla föräldrar istället ska önska skola till sina barn i ett gemensamt system för alla skolor.

Källa: Program för social rättvisa, sida 14

CENTERPARTIET

Lutar åt att inte hålla med

Vi vill reformera kösystemet och att det öppnas upp för fler. Tiden för kö begränsas till tre år innan skolstart och får maximalt uppta 50 procent av platserna.

Källa: Vår politik A-Ö: Utbildning – Valfrihet i skolan

LIBERALERNA

Lutar åt att inte hålla med

Vi vill att fler elever ska få möjlighet att söka till skolor på rättvisa villkor. I stället för obegränsad kötid vill vi att skolor ska kunna ha kö som öppnar ett år före skolstart.

Källa: Förortslyftet: Skola. En plan för att Sverige inte ska ha några utsatta områden år 2030. Antagen av partirådet 2020

KRISTDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Kristdemokraterna säger nej till förslagen att kötid till friskolor ska avskaffas. Vi menar att det är rimligt att korta ner kötiden till fyra år innan skolstart. Vi tycker även att skolinformation ska spridas vid tiden för köernas bildande, så att alla får samma chans att ställa sina barn i kön.

Källa: Utbildningspolitiskt handlingsprogram, antaget att partifullmäktige 6 november 2020, sida 39 (länk till dokument finns längst ner på sidan)

MODERATERNA

Lutar åt att inte hålla med

Köer till enskilda skolor inte ska tillåtas förrän tidigast tre år innan skolstart.

Källa: Proposition 2 på Moderaternas arbetsstämma 2021, Bryt utanförskapet – för stram invandring och effektiv integration, från sida 112

SVERIGEDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Sverigedemokraterna motsätter sig inte kösystemet i sin helhet men vi menar däremot att det finns anledning att se över delar av systemet. Vi tycker bland annat att det är orättvist att barn som föds i början på året får en fördel gentemot dem som föds senare på året. Just därför har vi velat se en bredare diskussion om när i tiden det är rimligt att ställa sig i kö till en skola.

Källa: Motion 2021/22:4581 av Patrick Reslow m.fl. (SD), med anledning av prop. 2021/22:158 Ett mer likvärdigt skolval

3. Förstatliga skolan

VÄNSTERPARTIET

Håller helt med

Skolan ska vara lika bra oavsett vilken skola man går och var man bor i landet. Men kommunernas förutsättningar varierar så mycket att det är till skada för både eleverna och samhället. Därför behöver staten ta det ekonomiska ansvaret för skolan. Resurserna ska fördelas efter behov. Detta till skillnad från dagens system där resurser fördelas efter vad en kommun vill och kan betala.

Källa: Politik A till Ö: Marknadsskolan – våra tre viktigaste förslag

SOCIALDEMOKRATERNA

Lutar åt att inte hålla med

Statens ansvarstagande för att bryta ojämlikheten i skolan ska öka. Den statliga resurstilldelningen har ökat kraftigt med regeringens likvärdighetsbidrag och ska fortsätta att byggas ut. Skolor och huvudmän ska ges ett bättre stöd och den statliga närvaron runtom i landet ska öka. Det offentliga ska också säkerställa att etableringar av nya skolor inte ökar på segregationen och kommuner ska ha veto vid nyetableringar av friskolor.

Källa: 6,5 miljarder för att öka likvärdigheten i Sveriges skolor. Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet, 19 oktober 2021

MILJÖPARTIET

Lutar åt att hålla med

Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för skolans finansiering. Däremot vill vi inte ha en stor organisationsreform där alla delar flyttas till staten eftersom de lokala förutsättningarna är så olika mellan kommunerna och många beslut och avvägningar görs bäst på lokal nivå. Miljöpartiet vill också säkerställa möjligheten att erbjuda undervisning på mindre skolor och värna mångfalden av skolor, både kommunala och fristående som drivs av idéburna aktörer som inte delar ut vinst.

Källa: Motion 2021/22:4209 av Annika Hirvonen och Leila Ali-Elmi, Motverka skolsegregationen

CENTERPARTIET

Håller inte alls med

Vi vill att skolan ska finnas i och styras i lokalsamhällena där folk bor och barnen går i skolan. Däremot kan staten ta ett större ansvar för att garantera jämlikhet och stöd samt att lärare oavsett var man jobbar ska få kompetensutvecklas.

Källa: ”Annie Lööf: ’Skolan ska vara kvar på kommunal nivå.’” Artikel i Skolvärlden, 15 juni 2018

LIBERALERNA

Håller helt med

Liberalerna anser att skolan är ett nationellt intresse, och borde därför vara ett statligt ansvar. Vi vill förstatliga skolan för att öka likvärdigheten, förbättra kvaliteten och ge lärarna betydligt bättre förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.

Källa: Motion 2020/21:3280 av Roger Haddad m.fl. (L), Grundskola med kunskapsfokus

KRISTDEMOKRATERNA

Lutar åt att inte hålla med

Ett förstatligande av skolan är inte en enkel åtgärd som snabbt löser skolans problem. Kristdemokraterna välkomnar den utredning som kan klargöra för- och nackdelar med ett förstatligande av skolan. Vi är särskilt intresserade av att en sådan utredning ser över möjligheten till ökad statlig styrning eller en statlig finansiering av skolan, som en medelväg, för att skapa mer jämlika villkor. Kristdemokraterna vill exempelvis utreda möjligheten till en ökad statlig styrning av kommunernas beräkning av skolpengen – dvs, av hur skolpengen ska vara konstruerad. En sådan styrning skulle syfta till att bättre vägleda kommunerna mot en mer jämlik och bättre skola. I dag skiljer det sig alltför mycket hur skolpengen beräknas och skolpengens storlek varierar kraftigt.

Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

MODERATERNA

Lutar åt att inte hålla med

Moderaterna var emot kommunaliseringen när den genomfördes men vi tror att i dag skulle ett återstatligande leda till en alldeles för stor och komplicerad process för skolan. Vi ser dock att staten tydligare måste garantera kvaliteten i varje skola. Vi behöver få en ny skollag.

Källa: ”Statlig skola: Så säger politikerna.” Artikel i tidningen Läraren, 28 augusti 2020

SVERIGEDEMOKRATERNA

Håller helt med

Grundskolan är en nationell angelägenhet och kommunaliseringen var ett misstag. Den offentliga skolan ska ha staten som huvudman för likvärdiga förutsättningar oavsett var i landet som skolorna ligger och för att elever ska ges jämn och hög kvalitet på utbildningen. Statligt huvudmannaskap förbättrar möjligheten till kontroll och medverkar till höjd status för lärare. Sverigedemokraterna vill inte avprivatisera skolan.

Källa: Vår politik: Förstatligande av skolan

4. Avskaffa det fria skolvalet

VÄNSTERPARTIET

Håller helt med

Den svenska grundskolan dras isär och elever med olika bakgrund hamnar olika skolor. En förklaring är det så kallade fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Istället ska alla kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola. Alla tjänar på en jämlik skola. När elever med olika bakgrund möts förbättras både resultaten och sammanhållningen.

Källa: Politik A till Ö: Skolan

SOCIALDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Vi värnar rätten att välja skola på lika villkor för alla barn. Valfriheten är här för att stanna. Problemet med dagens system är att svensk skola blivit en orättvis marknad som ökar segregationen och ojämlikheten. Därför vill vi värna valfriheten, men få bort vinstjakten från skolan.

Källa: Vår politik A till Ö: Skola

MILJÖPARTIET

Lutar åt att inte hålla med

Miljöpartiet vill ha ett fritt och rättvist skolval för alla. Men som det ser ut idag förstärker skolvalet segregationen och därför måste det förändras. Miljöpartiet vill inrätta ett gemensamt antagningssystem för alla skolor, där ingen ska kunna paxa plats på förhand. Alla barn ska få samma chans att gå i önskad skola, oavsett föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå eller adress.

Källa: Motion 2020/21:3050 av Mats Berglund m.fl. (MP), En jämlik utbildning för alla

CENTERPARTIET

Håller inte alls med

Vi vill värna och utveckla det fria skolvalet och införa ett obligatoriskt, aktivt och samordnat skolval för att minska segregationen.

Källa: Vår politik A-Ö: Utbildning – Valfrihet i skolan

LIBERALERNA

Håller inte alls med

Liberalernas skolpolitik syftar till att höja kunskapsresultaten och bevara familjers frihet att kunna välja skola.

Källa: Motion 2021/22:4002 av Johan Pehrson m.fl. (L), Ett skolsystem för kunskap och bildning

KRISTDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Ett skolsystem som medger valfrihet och mångfald kan, under rätt förutsättningar, vara kvalitetsdrivande. Det finns också starka rättviseargument för fritt skolval. Ett aktivt skolval kan, rätt använt och konstruerat, vara en faktor som minskar segregationen. Det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en bra skola än att köpa en bostad i det område där skolan ligger.

Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

MODERATERNA

Håller inte alls med

Moderaterna står upp för rätten att välja skola. Sverige har i dag en mångfald av skolor som en följd av det fria skolvalet. Valfriheten är en rättighet som alla elever ska garanteras. Att var och en, föräldrar och barn ska ha rätt till inflytande över sin egen situation är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. För att säkerställa att alla elever ges möjlighet att använda denna rättighet vill vi att ett aktivt och obligatoriskt skolval införs i samtliga kommuner.

Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4178 av Kristina Axén Olin m.fl. (M), Stärk kvaliteten i grundskolan

SVERIGEDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Även om det fria skolvalet kommit att skapa en del problem menar vi att det är omöjligt att återgå till det system som rådde innan 1990 där elever tvingades att gå i den skola som låg närmast deras bostad. Sverigedemokraterna tror inte att ett avskaffande av det fria skolvalet löser problemen med ojämlikhet i skolan utan där krävs det rejäla resurser och breda reformer.

Källa: Skolpolitiska inriktningsmanifestet. Sverigedemokraternas skolpolitik 2018

5. Förbjud religiösa friskolor

VÄNSTERPARTIET

Håller helt med

Vi värnar rätten att välja skola på lika villkor för alla barn. Valfriheten är här för att stanna. Problemet med dagens system är att svensk skola blivit en orättvis marknad som ökar segregationen och ojämlikheten. Därför vill vi värna valfriheten, men få bort vinstjakten från skolan.

Källa: Vår politik A till Ö: Skola

SOCIALDEMOKRATERNA

Håller helt med

Religiös påverkan hör inte hemma i skolan. Vi vill se ett förbud för religiösa friskolor och arbetar steg för steg för att komma dit. Vi har lagt förslag på riksdagens bord om tydligare krav och skärpta regler för religiösa friskolor, förskolor och fritidshem och ett förslag om stopp för etablering av nya religiösa friskolor är just nu på remiss.

Källa: Vår politik A till Ö: Skola

MILJÖPARTIET

Lutar åt att hålla med

Miljöpartiet strävar efter att utbildningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell på samma sätt som gäller för offentliga huvudmän. Men innan det införs ett stopp för skolor med konfessionell inriktning behöver det först utredas bland annat hur nationella minoriteters rättigheter kan säkras och att hänsyn tas till Europakonventionen.

Källa: Miljöpartiets kongressprotokoll 2019, sida 41

CENTERPARTIET

Lutar åt att inte hålla med

Vi är för ett fritt skolval. Läroplanen ska följas och undervisningen ska inte få innehålla konfessionella inslag. Alla skolor, oavsett inriktning, ska vara satta under en god tillsyn.

Källa: Motioner: Jämställdhet, Utbildning. Slutprotokoll, partistämma 2021, sida 24–25

LIBERALERNA

Lutar åt att hålla med

Dagens regler för religiösa friskolor riskerar att bidra till segregation. Liberalerna vill ha regler som stoppar fler religiösa friskolor och förbjuder utbyggnad av befintliga. Fler åtgärder kan krävas.

Källa: Partiprogram, sida 22–23

KRISTDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Kristdemokraterna står upp för rätten att välja en skola med konfessionellt innehåll, utifrån Europakonventionens skydd av föräldrars och barns rätt att tillförsäkras undervisning i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Bland de europeiska länderna är Sverige, där en procent av eleverna går i konfessionell skola, extremt i sin låga andel av konfessionella skolor. Vi motsätter oss förslag om etableringsstopp för konfessionella skolor. Däremot anser vi att det är viktigt att skolor som inte följer skollagen och läroplanen ska bemötas med inspektion, åtgärdsplan, uppföljning och vid behov indraget tillstånd, dock inte med generaliserande förbud. Det viktiga för oss är skolornas kvalitet, det vill säga hur skolan bidrar till att ge elever en bra utbildning, kunskap och en trygg skolgång. Vi vill betona vikten av tydliga kvalitetskriterier, bra uppföljning och tillsyn.

Källa: Motion till riksdagen 2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD), Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

MODERATERNA

Lutar åt att hålla med

Moderaterna vill se ett tillfälligt etableringsstopp av religiösa friskolor. Etableringsstoppet ska gälla tills en fullständig genomlysning har gjorts av de religiösa friskolor som drivs i dag och ett fungerande regelverk finns på plats för att stoppa religiös extremism.

Källa: Proposition 2 på Moderaternas arbetsstämma 2021, Bryt utanförskapet – för stram invandring och effektiv integration, från sida 112

SVERIGEDEMOKRATERNA

Lutar åt att hålla med

Sverigedemokraterna vill förbjuda nyetablering av konfessionella friskolor samt lägga ned de muslimska friskolorna då de visat sig ha problem med islamism, bidragit till segregation, motverkat jämställdheten och haft ekonomiska oegentligheter.

Källa: Vår politik: Friskolor

6. Förbjud vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg

VÄNSTERPARTIET

Håller helt med

Välfärden borde vara en fristad från vinsttänkandet. Där ska vi mötas som patienter, elever eller äldre i behov av omsorg – inte som varor att tjäna pengar på. När vinsten styr så behöver man dra ner på något och i välfärden betyder det nästan alltid personalen, vilket påverkar välfärden.

Källa: Politik A till Ö: Vinster i välfärden

SOCIALDEMOKRATERNA

Håller helt med

Socialdemokraterna har föreslag att vinstutdelning ska förbjudas i friskolor.

Källa: Vår politik A till Ö: Vinster i välfärden

MILJÖPARTIET

Håller helt med

Alla utförare inom välfärden ska ha som främsta motiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, och drivas av ett socialt och samhälleligt engagemang. Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Upplägg som innebär för hög skuldsättning eller orimligt höga ränteutbetalningar, eventuellt också via så kallade skatteparadis, ska stoppas. Verksamheternas ekonomi ska redovisas öppet.

Källa: Ur partiprogrammet: Välfärden

CENTERPARTIET

Håller inte alls med

Konkurrens, valfrihet och möjlighet till vinst, i kombination med hårda kvalitetskrav är en förutsättning för att kunna utveckla en verksamhet, anställa fler, investera och skapa en buffert för framtiden.

Källa: Frågor och svar om vinster i välfärden, januari 2018

LIBERALERNA

Lutar åt att inte hålla med

Liberalerna värnar valfrihet och mångfald av utförare. Reglerna för vinstutdelning i skolsektorn behöver stramas upp betydligt, men vinstutdelning i seriösa och långsiktigt arbetande företag ska inte stoppas. Det viktiga är att kvaliteten upprätthålls.

Källa: Motion 2018/19:2045 av Arman Teimouri m.fl. (L), En liberal företagarpolitik

KRISTDEMOKRATERNA

Håller inte alls med

Att privata aktörer får göra en vinst i välfärden är i sig inget problem. Det centrala är att brukarna eller elever erbjuds hög kvalitet av utföraren. När riksdagen röstade om Reepalu-utredningen röstade KD nej. Varje aktör som levererar låg kvalitet eller beter sig oetiskt ska läggas ner, oavsett om det är en offentlig utförare, ett aktiebolag eller en idéburen utförare.

Källa: Politik A-Ö: Vinster i välfärden

MODERATERNA

Håller inte alls med

Moderaterna värnar valfrihet i vård, skola och omsorg. Även vinstdrivande verksamheter bör därför vara tillåtna.

Källa: ”Stoppa utdelningar i friskolor som missköter sig.” Debattartikel i Dagens Nyheter av Ulf Kristersson och Lars Hjälmered, 17 februari 2022

SVERIGEDEMOKRATERNA

Lutar åt att inte hålla med

Målet för den privata såväl som offentliga sektorn som verkar inom välfärdssektorn ska vara att erbjuda en hög kvalitet och uppnå en hög kundnöjdhet. Sverigedemokraterna anser att kvalitetskraven och uppföljningen av dessa bör skärpas. Högre krav på kvalitet och uppföljning i verksamheten påverkar de privata aktörernas möjlighet till vinstmaximering.

Källa: Vår politik: Vinster i välfärden

Frågorna är framtagna till Aftonbladets valkompass. Texterna är sammanställda och granskade av statsvetare vid Göteborgs universitet.

Valkompass – artikel

ANNONS

Publisert:

LÄS VIDARE

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Love Isakson Svensén, Frida Westergård och Nils Höglander
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET