Polis ska få genomsöka utan brottsmisstanke

Ett nytt lagförslag ger brottsbekämpande myndigheter rätt att ingripa mot misstänkt kriminella och smugglare utan att brottsmisstanke finns – om dessa uppehåller sig i områden nära gränsen mot utlandet.

– Så mycket av internationell brottslighet har en koppling till gränsen. Narkotika, vapen men också de internationella stöldligorna som plågar stora delar av Sverige, säger inrikesminister Mikael Damberg (S) i samband med att han tar emot betänkandet med lagförslagen på en pressträff på måndagen.

– Vi har nu sett över vilka ytterligare befogenheter polisen kan få och hur vi kan använda modern teknik i form av kameror på ett smartare sätt för att slå mot den här brottsligheten, säger Damberg.

Den nya lagen som väntas bli verklighet sommaren 2023 ska ge polis, tull och kustbevakning befogenheter för att bättre kunna kartlägga, upptäcka och förhindra brottslig verksamhet. Till stor del handlar det om införsel av vapen och narkotika men också om illegal arbetskraft. I motsatt riktning – ut från Sverige – handlar det om stöldgods.

– Det handlar inte om att bara beivra redan begångna brott, utan det syftar till mer proaktiva åtgärder, säger utredaren Stefan Reimer, som är justitieråd i Högsta domstolen.

Mera kameraövervakning

Förslaget förespråkar mer kameraövervakning och utökad rätt till polisen att fotografera bilar, men också att visitera personer och söka igenom fordon – utan att brottsmisstanke finns. Det gäller dock bara inom två mils radie i gränsnära områden. Exempel är hamnar, tågstationer eller flygplatser och områden i anslutning till dessa, till exempel vägar, påfarter och broar som korsar gränsen.

– Problemet är att vi har ett Schengenarbete där det inte ska vara någon gränskontroll vid den inre gränsen, kommenterar Stefan Reimer om varför lagen anses behövas.

Frågan är hur väl en två mils radie tar fasta på integriteten hos människor som råkar befinna sig gränsnära utan att de för den sakens skull avser att passera gränsen. Ett exempel är Stadsgården i Stockholm, några stenkast från statshjärtat, som är hemmahamn för Finlands färjetrafik. Ett annat exempel är Hyllie i Malmö med många bostäder närliggande.

– Tanken är inte att bostadsområden, eller områden som inte är kopplade till själva hamnen, ska kunna omfattas. Där är det de vanliga reglerna som gäller. Om vi tar Hyllie som exempel gäller de här befogenheterna tågstationen och inte köpcentret i närheten, säger Stefan Reimer.

Inre utlänningskontroller

Utredningen föreslår också en ny grund för att göra så kallade inre utlänningskontroller, det vill säga att kontrollera personer.

I dag får det inte göras enbart på grund av ett utseende som uppfattas som utländskt, eller på grund av språk eller namn eftersom risk för rasprofilering anses föreligga – det vill säga att myndighetspersonal systematiskt ska komma att intressera sig för personer utifrån hur de ser ut med bäring på etnicitet.

– Riskprofilerna måste vara professionellt och rimligt avgränsade, de ska vara baserade på ett underlag. Man måste ha konkreta skäl att anta att det behövs för syftet, säger Reimer.