Siffror om barn med postcovid får kritik

helskärm

En grupp forskare tror att mellan 16 000 och 50 000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

Men studierna som de hänvisar till får kritik av en överläkare på infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I en debattartikel i Dagens Nyheter argumenterar 26 forskare för munskyddsanvändning, snabbtest, ökad ventilation och striktare karantänsregler i skolorna i höst. De befarar att en fjärde våg kan leda till att ovaccinerade barn drabbas av långtidscovid, hyperinflammation eller i värsta fall dör.

Forskarna bedömer att mellan 16 000 och 50 000 barn i Sverige har eller har haft långtidscovid. Men de siffrorna ifrågasätts av överläkaren Daniel Bremell vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Om tiotusentals barn skulle ha svåra symtom under lång tid efter covid, skulle vi ha märkt det i vården, men det gör vi inte. När man sedan tittar på de källor som de hänvisar till, så går det inte att utläsa siffrorna på ett trovärdigt sätt för det är inga välgjorda studier, säger Bremell till TT.

Har inte jämförts

Forskarna baserar uppskattningen på de 164 000 barn i Sverige som Folkhälsomyndigheten konstaterat smittade genom pcr-test. De hänvisar bland annat till en brittisk studie, som visar att ett av tio barn fort­farande har symtom fem veckor efter konstaterad smitta.

Problemet är att resultaten inte har jämförts med en kontrollgrupp av friska personer, enligt Daniel Bremell.

– Eftersom symtomen är till exempel huvudvärk, trötthet och ont i kroppen, som vi vet att en ganska stor andel av befolkningen har vid ett givet tillfälle så blir det svårt att säga något om de som har haft covid verkligen har mer symtom.

"Måste värdera risken"

Forskarna lyfter också fram en observation från en israelisk läkare, en opublicerad norsk studie samt en italiensk studie av barn som fått sin diagnos på sjukhus. Inte heller utifrån dessa källor kan man dra några säkra slutsatser, enligt Bremell.

– Tittar man bara på dem som fått diagnosen på sjukhus, så är inte det en grupp som beskriver hela gruppen av barn med covid. De flesta har en betydligt lindrigare sjukdom, säger han.

Han tycker därför att det är problematiskt att forskarna använder siffrorna för att argumentera för fler restriktioner i skolan.

– När man inför restriktioner måste man värdera risken för att restriktionerna skadar mot vilken nytta man uppnår. Om inte risken för barnen är så stor som de säger så överväger kanske nackdelarna med att tvinga på dem munskydd.