Mysteriet vid skelettsjön tätnar

Tusentals meter upp i de indiska bergen finns en sjö där kvarlevorna efter hundratals personer ligger utspridda. När kvarlevorna analyserades, blev forskarna ännu mer förbryllade.

Roopkund-sjön ligger på över 5 000 meters höjd, i botten av en brant sluttning ner från Trisul, som är ett av Indiens högsta berg. Inget konstigt med det, förutom att utspridda runt och i sjön finns kvarlevorna från mellan 600 och 800 personer. Skelettdelar som ligger huller om buller på marken eller i sjön, som inte sällan täcks av snö och is.

En brittisk skogvaktare gjorde den makabra upptäckten 1942, och allt sedan dess har antropologer och andra spekulerat i vad som kan ha orsakat den märkliga massdöden, skriver BBC News.

En populär teori har varit att de döda tillhörde följet av en indisk kung och hans fru, som försvann i en snöstorm i samma trakter för över 870 år sedan. En annan idé har varit att skeletten härrör från de indiska soldater som försökte invadera Tibet 1841, men tvingades att retirera.

Hagel hårt som stål

I byarna runtomkring sjungs däremot en sång som berättar om gudinnan Nanda Devi (Indiens näst högsta berg som också anses vara gudomligt) som ger upphov till en hagelstorm som är "hård som stål" och dödar alla som försöker passera sjön.

Tidigare studier har visat att de flesta som dog runt sjön var medelålders vuxna, som var vid förhållandevis god hälsa och något längre än normalt. Man har också antagit att alla i gruppen dog samtidigt, troligtvis någon gång under 800-talet.

År 2019 genomfördes den första genetiska analysen. Kvarlevorna från 38 individer, varav 15 var kvinnor, analyserades och daterades med hjälp av kol 14-metoden.

Resultatet, som presenterades av tidskriften Nature, visade att vissa kvarlevor var hela 1 200 år gamla, medan andra "bara" hade ett par hundra år på nacken.

– Det utesluter alla förklaringar som involverar en enskild katastrof, säger nu artikelns försteförfattare, Eadaoin Harney, till BBC News.

Frusna kretensare

Men framför allt visade analyserna att kvarlevorna härrör från personer som genetiskt sett var väldigt olika. Några hade sitt ursprung från södra Asien, medan andra var genetiskt närbesläktade med dagens européer i allmänhet, och de som har sitt ursprung från den grekiska ön Kreta i synnerhet.

Förbi sjön passerar hinduiska pilgrimer, något som skulle kunna förklara en del av kvarlevorna. Men knappast hur personer från östra Medelhavet hamnat där. En tanke är att just dessa individer härstammade från en grupp människor som hade levt isolerade i flera generationer, innan de – av någon anledning – dog.

– Vi letar fortfarande efter svar, säger Eadaoin Harney.