Aftonbladet kritiserat av Pressens opinionsnämnd

Pressens Opinionsnämnd klandrar aftonbladet.se för en artikel där en hyrläkare
pekades ut med integritetskänsliga och grovt kränkande påståenden. Artikeln beskriver läkarens sjukdomsdiagnoser samt påstår i ett TV-inslag att läkaren använt sig av ”falsk legitimation”, vilket är felaktigt.
Den 21 augusti 2016 publicerade aftonbladet.se en artikel med rubriken Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk info. Bemanningsföretaget Proffice hade förmedlat en hyrläkare till landstinget i Västmanland hösten 2015. Landstinget hade inte fått veta att läkaren dömts för sexualbrott. Proffice Care uppmärksammade inte heller landstinget på att läkaren så sent som våren 2015 dömts för sexuellt ofredande.
I en intervju med SVT Nyheter hade läkaren förklarat att han hade alkoholproblem och att han förlorar kontrollen vid berusning, så kallat patologiskt rus. Dessutom hade han fått diagnosen Aspergers syndrom. Tillsammans hade diagnoserna gjort att han vid olika tillfällen uppträtt olämpligt.
Artikeln kommenterades även i telegramform i Aftonbladet tv. I inslaget framfördes påståendet att han agerat med ”falsk legitimation”. I samband med webbpubliceringen fanns en länk till en artikel om domen för sexuellt ofredande. Den publicerades i mars 2015.
Den 22 augusti 2016 publicerade aftonbladet.se en notis med rubriken ”Sexläkare” får sparken. Av den framgick att en hyrläkare sparkats av landstinget i Västmanland. Orsaken var att han var dömd för sexuellt ofredande efter att ha uppträtt naken framför en städerska. Domen var okänd för sjukhuset när han anlitades.
Anmälaren: Sanningslöst och kränkande
Publiceringarna anmäldes av läkaren. Han framförde att nätartikeln ursprungligen haft rubriken Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk legitimation. Senare hade den ändrats till
Sexdömd hyrläkare såldes in med falsk info. Samma beskyllning om falsk legitimation
fördes fram i TV-inslaget. Inslaget låg fortfarande kvar på tidningens webbplats en månad efter den ursprungliga publiceringen.
Formuleringen innebar att han förfalskat den läkarlegitimation han haft sedan 1993. Det var ett påstående om brottslig verksamhet i form av urkundsförfalskning.
Artikeln innehöll också utomordentligt integritetskänsliga och grovt kränkande påståenden om honom. Han var inte namngiven, men så många detaljer hade publicerats att många i hans omgivning förstått vem det handlade om. Han ifrågasatte även att tidningen redogjort för hans sjukdomsdiagnoser, uppgifter som i allmänhet hör till privatlivets helgd.
I den uppföljande artikeln med rubriken ”Sexläkare” får sparken var begreppet ”sexläkare” misskrediterande och stigmatiserande. Dessutom var ordet ”sparken” fel i sak. ”Sparken”kunde likställas med den arbetsrättsliga termen ”avsked”. Därmed var ordet inte korrekt i det här sammanhanget, eftersom något anställningsförhållande inte förelegat under
arbetsperioden.
Tidningen: Vi har täckning för ”Sexläkare”
Aftonbladet svarade genom sin ställföreträdande utgivare att den anmälda artikeln inte hade publicerats i papperstidningen. När det gällde nätpubliceringen menade anmälaren att den ursprungligen haft rubriken Sexdömd läkare såldes in med falsk legitimation. Detta hade tidningen inte kunnat verifiera, då den ursprungliga formuleringen försvinner när en artikel uppdateras.
Det stämde inte att tidningen skrivit vilket sjukhus han jobbat på, endast att det låg i Västmanland. När det gällde sjukdomsdiagnoserna hade anmälaren själv berättat om dem i en intervju med SVT.
När det gällde den uppföljande artikeln ansåg tidningen att den hade täckning för
beteckningen ”Sexläkare” inom citationstecken. Tidningen verifierade att det förekommit ett kort telegram i en nyhetssändning i Aftonbladet TV som innehållit påståendet ”falsk legitimation”. Nyhetsinslaget hade därför avpublicerats i sin helhet.
PO: Varje utgivare har ett eget ansvar
Den som vänder sig till hälso- och sjukvården måste kunna lita på att personalen inte bara är kompetent utan att man också blir behandlad på ett respektfullt sätt. Det finns därför ett visst
allmänintresse att berätta om en läkare som fått lämna sin tjänst efter att ha stuckit upp handen under en kvinnas kjol på ett sjukhus och senare dömts för sexuellt ofredande av en städerska. Det finns således inget att invända mot att Aftonbladet tagit upp fallet. Det finns emellertid två delar i tidningens publiceringar som har en annan karaktär.
Starkt integritetskänsliga uppgifter
Den första är redogörelsen för läkarens sjukdomsdiagnoser: patologiskt rus och Aspergers syndrom. Detta är uppgifter som är starkt integritetskänsliga. Här har varje utgivare ett eget ansvar för sina publiceringar. Att en annan nyhetsförmedlare publicerat uppgifterna tidigare fråntar inte Aftonbladet ansvar för sin publicering.
En allvarlig anklagelse
Den andra uppgiften är TV-inslagets påstående om att läkaren använt sig av ”falsk legitimation”. Detta är en allvarlig anklagelse, som saknar täckning i artikeln. För klander av tidningen krävs inte bara nedsättande eller felaktiga påståenden, utan också att den berörda personen pekas ut.
I det här fallet lämnas inga uppgifter som gör att anmälarens namn blir känd i en större krets än tidigare. Det är emellertid uppenbart att en omfattande krets redan vet vem det handlar om.
Dessa personer får via Aftonbladet kännedom om anmälarens integritetskänsliga
sjukdomsdiagnoser, men upplyses också om att han ska ha förfalskat sin läkarlegitimation. En uppgift som är felaktig.
De integritetskänsliga uppgifterna och felaktigheten om legitimationen har tillfogat anmälaren en oförsvarlig publicitetsskada för vilken tidningen bör kritiseras.
Därför fäller PON artikeln
Nämnden instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.
Detta är en förkortad version av beslutet. Beslutet i sin helhet finns på www.po.se.