Kerstin Weigl: ”I Sverige 2018 kan hon inte få skydd som fungerar?”

Publicerad 2018-02-08

Kvinnan gjorde allt hon kunde för att få samhällets skydd mot en farlig ex-man och blev ändå huggen med yxa.

Det är ett fruktansvärt svek.

Jag tänker att händelsen måste utredas i detalj, misstagen och systemfelen identifieras och åtgärdas. Mordförsöket skulle inte kunna inträffa. Kvinnan hade berättat allt för polisen under totalt tre timmars förhör.

Den farlighetsbedömning polisen måste göra bör ha slagit i taket. Nästan alla kända varningssignaler fanns: dödshot, tidigare våld, missbruk, desperation, svartsjuka, vapen, sociala problem.

Även socialtjänsten ska göra en riskbedömning.

De visste vad mannen gjort, sagt: “Du får välja, antingen dödar jag dig eller så tar du mig tillbaka.”

Alla som vet något litet om våld i nära relation inser att situationen är extremt farligt, men kunskapen har inte bäring. Åklagaren nekar kvinnan utvidgat kontaktförbud, eftersom mannen inte är tidigare dömd. Tingsrätten släpper honom på fri fot eftersom det ju “bara” handlar om olaga hot.

Hela tiden är mannen lika farlig.

Det är som att våra system inte hänger ihop. Det polisen vet och all beprövad forskning visar - nämligen att dödshot är en allvarlig sak - förlorar i betydelse. Ingen behöver ta huvudansvar.

När Kristina Edblom och jag granskade gärningsmännen i vår nioåriga undersökning av dödligt våld mot kvinnor kunde vi visa i siffror att brotten inte inträffade som blixtar från klar himmel.

Av 236 män som dödat sin fru, flickvän eller ex-fru fanns hälften inom myndigheternas radar. Socialtjänsten, vården, polisen, kriminalvården hade signaler om en accelererande farlig situation.

Kvinnan i Gottsunda hade inte ens vågar gå ut med soporna dagarna före den första attacken. Hon gjorde allt hon kunde; ringde polisen, bad om hjälp, berättade för släktingar, informerade skolan, beslutade sig för att söka enskild vårdnad om de två små barnen.

Och i Sverige 2018 kan hon ändå inte få ett skydd som fungerar?

Det värsta är det faktum att en dödshotad kvinnas skyddsnät har så stora glipor.

Det bästa är att det säkert går att göra något åt, om man verkligen vill.