"Regeringen reagerade inte på riskabla brister"

TT

Uppdaterad 2019-03-06 | Publicerad 2018-03-12

Transportstyrelsens förra generaldirektör Maria Ågren i KU.

KU:s ordförande Andreas Norlén (M) undrar ännu varför regeringen inte agerade snabbare när den fick veta om säkerhetsbrister och avsteg från lagar på Transportstyrelsen.

Utfrågningen med den sparkade generaldirektören Maria Ågren ger en bild av overksamhet, anser han.

– Det är mycket uppseendeväckande det som Maria Ågren berättat här att hon flera gånger uppmärksammade statssekreterare Erik Bromander på att det förekom allvarliga säkerhetsbrister på Transportstyrelsen och inte fick någon som helst reaktion, säger Norlén efter utfrågningarna med Ågren i KU om regeringens hantering av it-skandalen på Transportstyrelsen.

– Det är mycket allvarligt.

Ågren sade i KU att det var först i februari 2016 som hon informerade regeringskansliet om att hon under 2015 tagit flera beslut om att bryta mot lagar som ska säkerställa att känsliga och hemliga uppgifter inte kommer i orätta händer. Informationen gavs till tjänstemän på näringsdepartementet, där Erik Bromander var statssekretare under numera avgångna infrastrukturministern Anna Johansson (S). Snart fick också Bromander del av informationen, enligt Ågren.

Förstod inte

Transportstyrelsen hanterar en mängd känsliga uppgifter, men vare sig kunskapen om det eller säkerhetstänkandet var särskilt djup på myndigheten eller i toppen hos Ågren.

– Jag förstod inte allvaret förrän jag träffade Säpo i februari 2016, sade Ågren, som fick behålla sitt jobb i nästan ett år efter det.

Hon började som generaldirektör senvintern 2015 och var efter det helt fokuserad på att se till att verksamheten fungerade, säger hon i KU. Följderna hade blivit stora om överflyttningen av it-driften inte hade fått fortsätta, liksom bytet av stordator.

– Jag beslutade om avstegen i tron att problemen snart skulle vara lösta, säger Ågren.

Hans Ekström (S) och Mia Sydow Mölleby (V) anser att det är för tidigt att säga om regeringen borde ha handlat tidigare.

– Om det förekommer allvarliga missförhållanden så behöver det larmas, men jag tycker inte att det har blivit tydligt idag att det har förekommit allvarliga larm från myndigheten, säger Hans Ekström.

Fler har brustit

Han säger att bilden generellt är att de flesta inblandade, även Säpo, rätt sent har kommit med sina allvarliga synpunkter om brister. Skadan var redan skedd.

– Det är nog flera myndigheter som borde ha gjort mer, säger Sydow Mölleby och tillägger att det nog är många som har brustit.

Kristdemokraten Tuve Skånberg noterar att KU:s granskningar brukar handla om vad regeringen gjort fel.

– Här har man inte gjort någonting, det är det som är felet, säger Skånberg.

Maria Ågrens företrädare som generaldirektör, Staffan Widlert som slutade i februari 2015, sade i KU att myndigheten hade tagit för lätt på säkerhetsfrågorna. Och Ågren hamnade i en mycket svår situation.

Ågren uppgav att när hon i november 2015 fick rekommendationer av Säpo om att avbryta delar av, eller hela, utläggningen av it-driften var det för sent.

– Jag bedömde att det var helt orimligt att avbryta, outsourcingen var redan genomförd, sade hon.

Hon trodde då fortfarande att hon hade beviljat tidsbegränsade dispenser från lagar som skulle skydda uppgifter från att komma i orätta händer, inte att hon hade signerat lagbrott.