Hatad fladdermus jagas: ”Sista den behövde”

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Jens Rydell
Det finns 19 fladdermusarter i Sverige. Brunlångörat är en av de vanligaste.

Coronapandemin gav fladdermusen ytterligare en törn i ett redan skamfilat rykte. På flera håll i världen jagas fladdermöss av rädsla för att nattdjuret är smittspridare.

– Det här är det sista den behövde, säger experten Jens Rydell.

Rapporterna om fladdermusjakt kommer från länder som Indien, Rwanda, Peru och Indonesien efter att fladdermusen identifierats som sannolik spridare av coronaviruset. Enligt Folkhälsomyndigheten pekas den dessutom ut som misstänkt smittspridare av virussjukdomarna sars, mers och ebola.

Men Rydell menar det är en missuppfattning att fladdermöss sprider smitta i högre utsträckning än andra djur.

– Hittills har fladdermusen aldrig spridit smitta till människan i Sverige. Fladdermusen biter inte folk utan det är folk som äter fladdermöss som i så fall sprider smittan, säger han.

Det skygga nattdjuret spelar en viktig roll i ekosystemet, bland annat för dess pollinering och att den äter insekter och skadedjur, och om den försvinner kan det få stora konsekvenser för ekosystem världen över.

"Vet ganska lite"

Fladdermusen hotas dock inte bara av jakt. Klimatförändringar är ytterligare en faktor som ställer till det. Att våra miljöer blir allt mer upplysta en annan.

I Sverige har exempelvis arterna nordfladdermus och brunlångöra minskat kraftigt de senaste 30 åren.

– De har minskat med hälften och det är två av de arter som betraktades som de vanligaste, säger Jens Rydell.

Samtidigt är ett stort problem att det till stor del saknas forskning och statistik kring fladdermöss i landet. 2018 och 2019 startades initiativ av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att kartlägga fladdermuskolonier – men det är fortfarande svårt att dra slutsatser om djurets utveckling, enligt Johan Eklöf, doktor i zoologi och fladdermusforskare.

– Rent generellt vet vi fortfarande ganska lite. Det finns väldigt få långtidsstudier så det är svårt att se trender, säger Eklöf.

– Men att vår inhemska fauna är under förändring kan vi konstatera, fortsätter han.

Eklöf tror att startandet av en fladdermusförening, Batlife Sweden, kan vara en vändpunkt för svenskarnas intresse för djuret.

Varit lyckosymbol

Jens Rydell är en av få som genom åren gjort aktiva försök att kartlägga fladdermusen för att förbättra kunskaperna. Att fladdermusen redan innan coronapandemin brottades med ett dåligt rykte kopplar han delvis till den katolska kyrkan, som förr använde djuret som en kontrast till den vita duvan. Där duvan stod för fred och paradis representerade den svarta fladdermusen helvetet.

– Innan det var den bland annat en lyckosymbol som man kunde använda för att få talets gåva eller för att bringa tur i kärlek. I gammal folktro hade den ett gott rykte och ingav respekt, säger Rydell.

Enligt Jens Rydell ska man inte vara rädd för fladdermusen.

– Nej, det ska man inte. Att de skulle vara farligare än något annat djur är rent nys.

Publicerad:

LÄS VIDARE