Läkare: Systemfel i äldreomsorgen

Av: TT

Publicerad:
Pandemin sätter fingret på systemfel i äldreomsorgen, anser Svenska distriktsläkarföreningen. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Pandemin sätter fingret på systemfel i äldreomsorgen, anser Svenska distriktsläkarföreningen. Arkivbild.

Trots att de som bor på äldreboenden tillhör samhällets sköraste är medicinsk läkarkompetens underdimensionerad och nedprioriterad i den kommunala äldrevården, anser Läkarförbundet.

– Vi är för få med ofta stora uppdrag, säger läkaren Nadja Schuten-Huitink.

En läkare, ett par timmar i veckan. Ett 50-tal patienter i riskgrupp, med en omfattande och komplicerad sjukdomsbild. Mitt i en brinnande pandemi.

Så ser det ut just nu på många av landets äldreboenden.

– De flesta distriktsläkare har bara fyra timmar i veckan för ett boende som man ansvarar ensam för, berättar Nadja Schuten-Huitink, distriktsläkare vid en vårdcentral med ansvar för ett äldreboende i Falu kommun.

Att uppdragen är omfattande och läkarna få i äldreomsorgen är ingen nyhet. Så har det sett ut länge, långt innan fackförbunden stred för ansiktsmasker och visir. Däremot har sjukdomsbördan blivit tyngre det senaste decenniet.

– Vi har lika många timmar jämfört med 00-talet, men en helt annat sjukdomsbörda. Vi brukar skämtsamt säga att man ensam sköter en hel medicinavdelning med bara en halv dag i veckan, säger Nadja Schuten-Huitink, som också är ledamot i Svenska distriktsläkarföreningen.

Extrem prövning

Drygt 2 840 av de närmare 80 000 personer som bor på särskilda boenden har avlidit i covid-19, enligt Socialstyrelsen siffror från den 16 november.

Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) konstaterar i en granskning att många covidsjuka på äldreboenden inte fått någon individuell läkarbedömning.

– Personligen känner jag inte igen mig i att individuella bedömningar inte är gjorda. Jag tror att mina kollegor gör sitt allra bästa för att hinna med, men ibland räcker inte tiden till och man tvingas göra hårda prioriteringar. Vi är för få med ofta stora uppdrag.

Läkarna har behövt rycka in och jobba över både kvällar och nätter under våren och hösten, säger Schuten-Huitink.

– Vi har behövt prioritera covidvården framför andra vårdinsatser. Det innebär en stor etisk stress hos kollegorna.

Om smittan tar sig in på ett boende får man släppa allt annat, säger hon.

– Och det är inte som att jag kan lämna mina patienter med hjärtsvikt och högt blodtryck. Jag befarar att vi snart kommer att få se en överdödlighet även vid övriga sjukdomar.

Kontinuitet avgörande

Själv har hon haft jobbat med samma boende i nästan tio år, med väl utarbetade rutiner.

– En viktig förutsättning är kontinuitet. Om du känner både patienter och sköterskor och redan har en bra sjukdomsbild är det enklare att göra kvalificerade medicinska bedömningar om patienten blir allvarligt sjuk, säger hon och fortsätter:

– I de fall som du tidigare gjort en individuell bedömning och pratat med anhöriga kan det räcka med ett videosamtal. I annat fall måste du faktiskt klä på dig skyddsutrustning för ett hembesök.

Kommunens ansvar

Äldreomsorgen är kommunens huvudansvar. Men ansvaret för vården på ett boende är delat. Sjuksköterskor och undersköterskor är anställda av kommunen. Regionerna ansvarar för läkarinsatserna, vilka regleras i samverkansavtal med kommunerna.

Men det är kommunerna som ansvarar för säkerhet och kvalitet för den vård som bedrivs, via kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska.

– Det har blivit tydligt i pandemin, att den medicinska läkarkompetensen saknats i äldrevården, säger Marina Tuutma, ordförande för Svenska distriktsläkarföreningen och Läkarförbundets andre viceordförande.

Fackförbundet efterfrågar läkarkompetens i den kommunala verksamhetsledningen för äldreomsorgen.

– Det måste till en chefsläkarfunktion på ledningsnivån i kommunerna, med mandat att ta nödvändiga beslut över vårdens utformning. Vid en krissituation fungerar inte delat ansvar och samverkan, då krävs en kapten som tar befälet, säger Tuutma.

Publicerad: