Våra hundar och katter – en guldgruva för Sverige

Kerstin Nilsson

Glöm inte ge din fyrfota vän lite extra omtanke i jul.

Våra hundar och katter ger oss inte bara kärlek, glädje och bättre hälsa – de är dessutom lönsamma.

Varje år bidrar våra husdjur med miljarder till statskassan.

Att våra husdjur betyder mycket, det vet vi redan.

Vi som har en hund eller katt – eller kanske, som jag både och.

Vi vet hur mycket ett spinnande katt i knäet kan betyda, när livet är stressigt och bekymren många.

Vi vet hur bra man mår efter en härlig långpromenad i skogen med en glad och lycklig hund i sällskap.

I dag betraktar vi våra husdjur som familjemedlemmar och vi är beredda att göra i princip allt för dem, även om det kostar – vilket det gör.

Ibland ohemult mycket.

Men det är också därför våra husdjur inte bara är bra för vår hälsa och vårt välmående, utan även bra för Sverige.

Det har forskarna vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, kommit fram till efter att ha undersökt husdjurens ekonomiska betydelse.

Skapar 8 000 jobb

Och deras uträkningar visar att Sveriges i dag närmare 800 000 hundar och ungefär 1,1 miljoner tamkatter skapar cirka 8 000 jobb – lika många tandläkare som det finns i Sverige – och bidrar med sju miljarder kronor till statskassan, Sveriges BNP.

Så tack, Raggens Moltas Mullbär, prins Hobbe och min svarta fyrbenta namne, Kerstin Nilsson Brenning.

Det är ingen liten slant.

Under 2015 spenderade vi nästan 16 miljarder kronor på våra sällskapsdjur. Först för att köpa dem, sedan för att hålla dem med mat, utrustning, veterinär, försäkring, och – när det krävs – dagis och inackordering.

Bara mat och utrustning la vi 5,5 miljarder kronor på – och djurens läkemedel kostade en halv miljard.

Den största posten är veterinärvården och hunddagis och hund- och kattpensionat, inklusive kurs- och tävlingsverksamhet. Det la vi mellan 5 5,3 miljarder kronor på 2015.

Ökning med 80 procent

Året innan la vi totalt ned 11,4 miljarder på våra hundar och katter - på tio år är det en ökning med 80 procent och på 15 år dubbelt så mycket.

Av de arbetstillfällen som djuren skapar finns de flesta inom omvårdnad och inackordering – det beräknas sysselsätta 3 100 personer på heltid.

Försäkring – något som blivit allt viktigare att ha – och djursjukvård beräknas sysselsätta 2 600–2 700 personer på heltid.

Det är inte illa.

Och då har forskarna ändå inte räknat med vad djurägarnas välmående betyder rent samhällsekonomiskt eller vad de olika tjänstehundarna bidrar med.

Där krävs mer forskning.

Men det räcker så bra ändå.

Visst är de värda en extra julklapp, Moltas, Hobbe och Kerstin och alla deras fyrbenta vänner?