Stockholm värst med förlossningsskadorna

Uppdaterad 2017-04-19 | Publicerad 2017-04-16

Fem procent av förstföderskorna får svåra bristningar.

Men skillnaderna är stora. Risken att spricka vid förlossningen är tre gånger högre vid sjukhusen i Stockholm än i Norrbotten.

– Det kan bero på olika rutiner och på hur bra man är på att upptäcka skadorna, säger Olof Stephansson, medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport.

Varje år skadas kvinnor så svårt vid vaginal förlossning att inte bara mellangården spricker, utan också ändtarmsmuskeln och ibland även tarmväggen. Det motsvarar bristningar av grad tre och fyra.

  • Bland förstföderskorna drabbades 5,3 procent och bland omföderskorna 1,3 procent.
  • Genomsnittet för båda var 3,1 procent.

Det visar rapporten "Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2015" från Socialstyrelsen. Andelen svåra bristningar började registreras 1990 och ökade därefter.

1990 drabbades endast 2,9 procent av förstföderskorna och 0,8 procent av omföderskorna. Genomsnittet var 1,7 procent – hälften av i dag.

Ökad belastning

Kulmen nåddes 2004 med 7 procent bland förstföderskorna, men sedan har andelen minskat varje år.

Varför ökade skadorna under så lång tid?

– Det beror dels på att förstföderskorna blivit äldre, då är risken för bristningar större. Dels kan det bero på arbetssättet och på att belastningen ökat på förlossningsklinikerna, säger Olof Stephansson.

Han är förlossningsöverläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna samt Visby lasarett på Gotland och medicinskt ansvarig för Socialstyrelsens nya rapport. Han är även docent och forskar om graviditet och förlossning.

Aktiva inom vården

I takt med att man började påskynda förlossningarna med värkstimulerande läkemedel, så ökade också förlossningsskadorna, påpekar Olof Stephansson.

– Vi har varit aktiva inom vården på att snabba på förlossningarna. Vi har fått mer och mer att göra och tagit hand om allt fler födande kvinnor, framförallt i storstadsregionerna, säger han.

Men 2011 kom riktlinjer från Socialstyrelsen för när värkstimulerande medel ska användas.

Stora skillnader

– Nu ser vi att skadorna minskar och det är väldigt glädjande. Vi är på väg att vända den här trenden och vi har även inlett ett stort nationellt arbete med att förebygga skador.

Variationerna mellan landstingen är dock stora.

  • Lägst andel bland förstföderskor hade Region Norrbotten med 2,4 procent svåra bristningar.
  • Högst andel hade Stockholm läns landsting med 7,3 procent.

– Stockholm sticker verkligen ut, säger Olof Stephansson.

Tredubblad risk

De tre största sjukhusen i Stockholm – Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset – hade störst andel i Sverige.

  • Sämst bland landets förlossningskliniker på att förebygga skador var Danderyds sjukhus med i genomsnitt fem procent svåra bristningar bland både förstföderskor och omföderskor.
  • Bäst var Sunderby sjukhus i Region Norrbotten samt Karlskoga lasarett i Region Örebro län med vardera 1,4 procent.

Man kan fråga sig varför risken att spricka är tre gånger högre i Stockholm än i Norrbotten.

Långsamt förlopp

– Jag tror det beror på att man under en längre tid haft en ansträngd situation på förlossningsklinikerna i Stockholm. Det beror också på hur bra man är på att upptäcka skador och handlar även om rutiner och arbetssätt – hur man jobbar för att motverka skador, säger Olof Stephansson.

– Men det borde inte vara så stora skillnader.

Det är mycket viktigt, betonar han, att förlossningen sker så kontrollerat och långsamt som möjligt precis när barnets huvud skall komma ut.

– En snabb förlossning ska man undvika om det går.

Lika god vård

Vad säger skillnaderna om förlossningsvården?

– Det tyder på att kvaliteten skiljer sig mellan olika regioner. Det är något som vi vill jobba med. Vården ska vara lika god över hela landet.

Nu pågår ett intensivt arbete i hela Sverige för att minska skadorna. I Stockholms läns landsting och över landet utbildas nu förlossningspersonalen under tre års tid, något som möjliggjorts genom regeringens extra satsning på förlossningsvården.

– Jag är övertygad om att vi nu kommer att bli bättre på att förebygga förlossningsskador och att ta hand om de drabbade kvinnorna, säger Olof Stephansson.

Skuld och skam

Svåra bristningar kan medföra inkontinens (att man kissar och bajsar på sig och läcker gaser), kroniska smärtor, sexuella störningar, framfall, fistelgångar och svårigheter att tömma tarmen.

Kvinnor har länge känt skam och skuldbelagt sig själva, dragit sig för att söka hjälp och lidit i det tysta. En del upplever att de inte tagits på allvar i vården.

Vården missar också många förlossningsskador, samtidigt som väntetiderna för operation är långa.

Fråga kvinnorna

Det visade Aftonbladets granskning av förlossningsskadorna "Trasigt underliv" förra sommaren.

Hur kommer det sig att detta fått fortgå?

– Kunskapen har varit för dålig och det har inte talats öppet om detta, Egentligen handlar det om att höra med kvinnorna efter förlossningen hur det går med att kissa och bajsa och ha sex, säger Olof Stephansson.

Vad är dina erfarenheter av svensk förlossningsvård? Skicka in din
berättelse