Babblarna i domstol – då fick rätten krama gosedjur

”Exakt hur Babblarna-lotion bidrar till pedagogiken förklarades inte”

”Vem bor där? Babba hej!” hördes i den anrika salen.

Under Babblarnarättegångens första dag läste advokater högt ur barnböcker. Så långt hängde man med. Men sen blev saker och ting lite snårigare.

Det var komiskt, nästan absurt, att se domare och jurister i Arbetsdomstolen titta på Babblarnavideon ”Första filmen” med samma djupa koncentration som en grupp förskolebarn.

Bjärta, bulliga figurer studsade på skärmar. ”Det är Bobbo bobbo booooo” ekade i rättsalen.

Det röda Bobbo-gosedjuret skickades runt mellan rättens ledamöter, någon av dem stannade upp, klämde och kände noggrant. Som om det där mjuka, gosiga kunde bringa klarhet på något vis.

Advokaten i slips och kostym dissekerade på slipat manér bokrader som ”Dadda dansar med en bulle”.

”Nej, jag har aldrig pratat om barnböcker här förut” erkände rättens ordförande Sören Öman, mer van vid paragrafer om arbetsrätt.

I grunden handlar dock Babblarnarättegången om allt annat än mysiga kramfigurer. Fokus är formuleringar i olika avtal mellan illustratören Ola Schubert och Hatten förlag, som tvistar om upphovsrätten till barnsuccén. Det är därför vi befinner oss här, i Arbetsdomstolen, och inte i den relativt nya Patent- och marknadsdomstolen, som egentligen ska besluta i frågor om upphovsrätt.

Lät det där obegripligt?

Inget mot de snåriga förhandlingarna i rätten, där mailkonversationer, gamla blyertsskisser och forna anställningsavtal presenterades.

Hatten förlag och dess företrädare gjorde under rättegångens första dag allt för att måla upp bilden av det lilla fina företaget som egentligen inte vill tjäna pengar, utan bara hjälpa små barn med språksvårigheter.

Exakt hur Babblarna-lotion och Babblarna-påslakan bidrar till den behjärtansvärda pedagogiken, förklarades inte närmare.

Illustratören Ola Schubert vill å andra sidan framhålla sig som konstnären som blivit blåst av Svergies eget Disney och förlorat rätten till sitt makalösa, unika livsverk: Klonk, en robot med rosa hårtofsar.

Under de fyra dagar som rättegången pågår kommer även vittnen höras.

Bland annat har försvaret kallat professor Iréne Johansson från Karlstad som faktiskt redan på 70-talet skapade de ”första Babblarna”. Hon sydde små enkla tygfigurer till barn med Downs syndrom. Alla parter är nog lättade över att inte även hon krävt några upphovsrättigheter under vägen.

Det känns som en annan, lite mjukare värld – innan de dyra Babblarna-sugrören och Babblarna-badkläderna lanserades, innan forna kollegor hamnade i bitter strid och innan vuxenvärlden fick alltihop att handla om pengar.


PODD Striden som handlar om Sveriges populäraste barnfigurer
 
Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen